Forskare vid KTH har hittat ersättning till plast
En ny sorts träbaserad plast skulle kunna ersätta plast som används i heminredning och konstruktionsmaterial. Den har tillräckligt bra viktbärande styrka och till skillnad från termoplast kan materialet brytas ner utan att skada miljön, har forskare vid KTH precis rapporterat.
Ett av målen med utvecklingen av förnybara träkompositer är att göra det starkt nog att ersätta fossilbaserade material som används till inredning såsom badrumsskåp, dörrar, vägg- och bänkskivor. Ett hållbart, cirkulärt materialalternativ.
– Nedbrytbarhet möjliggör cirkularitet. Genom att bryta ned plasten kan fibrerna återvinnas och de kemiska komponenterna från plasten återanvändas, säger Peter Olsén, forskare vid KTH.
Högt fiberinnehåll är nyckeln till styrkan hos material som glasfiber, men det är svårt att leverera en nedbrytbar träkomposit utan värmeskador från processer som smältblandning.
Peter Olsén och forskarkollegor på KTH rapporterar att de har hittat ett sätt att leverera både högt fiberinnehåll och nedbrytbarhet.
– Ingen har kunnat göra en nedbrytbar plast med så hög fiberhalt tidigare, samtidigt som fibrerna har god spridning i materialet och låg fiberskada. Detta möjliggör att materialegenskaperna förbättras dramatiskt jämfört med tidigare försök, säger Peter Olsén.
För att uppnå högre fiberinnehåll kombinerar forskarna polymerkemi med processteknik liknande den som används för kolfiberkompositer. Allt bygger på billiga och tillgängliga råvaror. Nedbrytningsprodukterna är också ofarliga för miljön och kan återanvändas – vilket möjliggör vad Peter Olsén kallar “ett helcirkulärt produktkoncept”.
– Materialet kan faktiskt rädda träd. Det uppmanar till återvinning av träfibrer för att möjliggöra omformning av materialet, säger Peter Olsén.
För att gå vidare till kommersialisering måste formeln optimeras. Vägen till detta är att det visar ett nytt sätt på hur man kan skapa nedbrytbara biokompositer med högt fiberinnehåll.
Finland har tagit viktiga steg för att främja en cirkulär ekonomi i byggsektorn genom att introducera nya standarder och förordningar för återvinning av betong. Detta initiativ syftar till att minska byggavfall och öka användningen av återvunnet material i olika byggprojekt.
Ar2CorD, eller Arctic Climate Concrete Durability, är ett forskningsprojekt som tar sig an en av byggindustrins största utmaningar: att skapa hållbar klimatförbättrad betong, eller LCC, Low-Carbon Concrete, för extrema klimat. Projektet, som leds av UiT Norges arktiska universitet och finansieras av EU:s Interreg Northern Periphery and Arctic-program, samlar forskningsinstitutioner och industripartners från hela Norden.
Vid den framtida Korsvägen-stationen i Göteborg sker nu arbete som beskrivs som unikt i sitt slag. Här byggs en bergtunnel som bryter med traditionella metoder – betongpelare ersätter bergpelare.