Aktuellt
Fredag i Framtidsbygget: Tomgång, snörvel och formaldehyd
Lastbilen går tom tillbaka. Men du vet ju hur det kan vara. Kollegan snörvlar bredvid. Men vad kan man göra? Byggmaterialet har stått där ett tag, men det var väl godkänt när ni köpte in det. Och eftersom ingen verkar särskilt upprörd är det förmodligen lugnt. Låter det oansvarigt? Veckans byggstenar tar oss från transportlogistik och karensavdrag till skärpta EU-krav. Tre olika frågor med desto tydligare avtryck i byggvardagen.
1 500 ton platsgjuten betong har räddats från rivning
NCC Daniel Ottosson och projektet Teknikhöjden i Stockholm har nominerats till två priser på Betonggalan 2026. I den tidigare teknik- och kontorsbyggnaden från 1960-talet har en platsgjuten betongstomme demonterats för att kunna användas i nya byggnader. Resultatet blev 1 500 ton betong som bedömts kunna återbrukas, motsvarande 66 procent av stommen.
Formaldehyd: Gammalt bekymmer får nya spelregler
Formaldehyd är ingen ny bekantskap för byggbranschen. På 1970-talet hamnade ämnet i blickfånget i samband med den så kallade dagissjukan i nybyggda förskolor. Ett halvt sekel senare skärper EU kraven på hur mycket av ämnet som får avges från bland annat träskivor, golv och andra byggmaterial.
Karensavdraget: Miljardvarning möter sjuk verklighet
Ett slopat karensavdrag kan enligt Byggföretagen kosta byggbranschen miljardbelopp. Men vad kostar det att behålla det? ByggFramtid har pratat med Byggföretagen, Byggnads och forskaren Lisa Laun om en fråga där notan kan vara större än den först verkar.
Tomma transporter under lupp – Chalmers synar logistikens luckor
Är det rimligt att nästan varannan containertransport med lastbil körs utan gods? Vi har pratat med Violeta Roso, forskare vid Chalmers, om tomma transporter, bristande samordning och vad forskningsresultaten kan betyda även för en transportintensiv bransch som byggsektorn.
Varde ljus: Byggsverige på g – men alla ropar inte hej
November månad är här. Tillika rapporterna och galornas högsäsong. Det är sen gammalt. Och visst har höstens siffror gett Byggsverige anledning att vädra morgonluft. Så sent som förra veckan spädde Konjunkturinstitutets oktoberbarometer på den positiva stämningen. För delar av branschen får fracken dock hänga kvar i garderoben ett tag till.
När betongen fick fler uppgifter i Hammarby Sjöstad
Flexibla bostäder, konst ingjuten i fasader och betongstommar som lagrar kyla. Flera byggprojekt i Hammarby Sjöstad visar hur betong användes för betydligt fler uppgifter än att bära byggnadernas laster. Men projekten visar också vilka krav som ställs på konstruktion, tillverkning och drift när materialet får flera funktioner samtidigt.
Partners
Byggframtid är beroende av att företagen i branschen engagerar sig och bidrar ekonomiskt. Därför tackar vi företagen som engagerar sig tillsammans med oss: Monitor Group, CarlGustav Solutions, Thomas Betong, ECO Green Steel, H2 och ByggVesta.
Är du också intresserad av att synas här?
Kontakta ossBetongvärlden
Gå till Betongvärlden
Webbinarium: Framtidens prefabbransch behöver fler, hur attraherar vi kvinnor?
Hur kan ett aktivt jämställdhetsarbete bidra till bättre arbetsmiljö, ökad trivsel och stärkt kompetensförsörjning? Och vad kan andra företag i prefabbranschen lära av dem som redan har börjat tänka nytt?
Tidig start, höstmagi och pussar på jobbet!
Klockan är inte ens fem när Åsa ”Betongbruden” Karlström sätter i förarkortet och startar arbetsdagen. En onödigt tidig utställning begränsar arbetstiden till tio timmar, men körningen till hemtrakterna bjuder på både magiska höstvyer och ett oväntat kärt möte.
1 500 ton platsgjuten betong har räddats från rivning
NCC Daniel Ottosson och projektet Teknikhöjden i Stockholm har nominerats till två priser på Betonggalan 2026. I den tidigare teknik- och kontorsbyggnaden från 1960-talet har en platsgjuten betongstomme demonterats för att kunna användas i nya byggnader. Resultatet blev 1 500 ton betong som bedömts kunna återbrukas, motsvarande 66 procent av stommen.
CCS-betong med 85 procent lägre klimatavtryck används i Marievik
Betong med koldioxidinfångning har börjat användas i Signalhuset i Marievik i Stockholm. Enligt leverantörerna har betongen 85 procent lägre klimatpåverkan än branschens referensvärde.
Arkitektvärlden
Gå till Arkitektvärlden
Kan arkitekturen rädda AI-utbyggnaden?
På många håll i världen tilltar kritiken mot den snabba AI-utvecklingen. God arkitektur kanske kan råda bot på en del av baksidorna kring utveckling.
1 500 ton platsgjuten betong har räddats från rivning
NCC Daniel Ottosson och projektet Teknikhöjden i Stockholm har nominerats till två priser på Betonggalan 2026. I den tidigare teknik- och kontorsbyggnaden från 1960-talet har en platsgjuten betongstomme demonterats för att kunna användas i nya byggnader. Resultatet blev 1 500 ton betong som bedömts kunna återbrukas, motsvarande 66 procent av stommen.
Försiktigt ljusare för företagen – men förbättringen går långsamt
Den ljusning som många väntat på kommer - men den kommer mycket långsamt och inte för alla. Så kan företagarbarometern för oktober 2026 från Sveriges Arkitekter summeras.
Proptech: från irritation till konkurrent
Hur kommer de nya proptech-bolagen att påverka fastighetsmarknaden? Vår nya krönikör Magnus Svantegård tror att både arkitekter, projektörer, mäklare och många andra kommer att möta många nya spännande utmaningar - från ett helt nytt håll.
Robotik i startgroparna när investeringarna ökar
Investeringar i robotik ökar, men står tekniken fortfarande för en mycket liten andel av byggsektorns kostnader.
Fler kategorier
Reportage
Gå till Reportage1 500 ton platsgjuten betong har räddats från rivning
NCC Daniel Ottosson och projektet Teknikhöjden i Stockholm har nominerats till två priser på Betonggalan 2026. I den tidigare teknik- och kontorsbyggnaden från 1960-talet har en platsgjuten betongstomme demonterats för att kunna användas i nya byggnader. Resultatet blev 1 500 ton betong som bedömts kunna återbrukas, motsvarande 66 procent av stommen.
När betongen fick fler uppgifter i Hammarby Sjöstad
Flexibla bostäder, konst ingjuten i fasader och betongstommar som lagrar kyla. Flera byggprojekt i Hammarby Sjöstad visar hur betong användes för betydligt fler uppgifter än att bära byggnadernas laster. Men projekten visar också vilka krav som ställs på konstruktion, tillverkning och drift när materialet får flera funktioner samtidigt.
Hammarby Sjöstads historiska sopsug lever än
Sopsugen var nästan 40 år gammal när den kom till Hammarby Sjöstad. Tekniken hade börjat på ett sjukhus i Sollefteå. I Sjöstaden blev den en del av miljöarbetet som lockade internationella besökare till stadsdelen.
Hammarby Sjöstad 35 år – miljöframgången med stora brister
Hammarby Sjöstad skulle bli dubbelt så bra som andra nybyggda stadsdelar. Avloppsvatten, energi och avfall skulle ingå i ett gemensamt kretslopp. Men flera av lösningarna fanns redan innan stadsdelen planerades och andra genomfördes aldrig. När det första stora planförslaget nu fyller 35 år visar historien hur ett bostadsprojekt blev ett internationellt uppmärksammat miljöexperiment och varför alla ambitioner inte infriades.
Så förändrade 9/11 sättet vi bygger
Terrorattackerna den 11 september 2001 väckte först frågan om höghusens tid var över. Det blev tvärtom. Världen fortsatte bygga högre, men med andra krav på stommar, utrymning, säkerhet och redundans.
Executive Summary!
Ingen bevakar fler nyhetsbrev, branschdagar eller sajter inom samhällsbyggnad än vi på Betongvärlden. I Sverige och internationellt.
Det delar vi med oss av i minst 40 nyhetsbrev varje år till dig som är chef.
För dig som har lite tid men ändå stort behov av att hitta det allra viktigaste. Executive Summarys uppgift är att bara välja ut det som har störst betydelse för dig som är chef. Ett nyhetsbrev som tar 5 minuter att läsa – och alltid ger dig koll!
Gör som andra chefer i branschen och anmäl dig nu.
