
Sveriges största utsläppare har lärt sig tala klimatpolitikens språk. Nettonollmål och färdplaner presenteras på olika smarta sätt, men det är inte samma sak som industriell omställning. En ny studie från Chalmers visar på ganska besvärande resultat.

Under den gångna veckan har såväl klimatfrågan som kompetensförsörjningen i byggsektorn varit uppe på tapeten. Båda framtidsfrågor som behöver lyftas fram om en förändring ska komma till stånd. Det understryker i sin tur behovet av mötesplatser där idéer, erfarenheter och nya perspektiv faktiskt får plats. Här är tre byggstenar på temat som vi tar med oss från veckan som gått.

Vilket parti skulle vinna din röst om det vore val imorgon, och vilken fråga är viktigast för dig? Följer du den breda massan skulle ett prioriterat område kunna vara bygg- och fastighetssektorns utsläpp. Samtidigt visar tidigare forskning att just miljön kan få stryka på foten till förmån för mer akuta samhällsproblem när det kommer till kritan.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Hur bygger vi både hållbart och lönsamt om kommuner återkommande brister i sin förmåga att hantera större industrisatsningar? Och när ska ledarskapet hitta tillbaka till byggarbetsplatsen? Det är två av många frågor på temat kostnadseffektivitet som under våren kommer att diskuteras i Studio ByggFramtid.

Under våren har ByggFramtid granskat de nya byggreglerna i en artikelserie. Vi har pratat med pionjärer, skeptiker och experter. Vi har sett projekt som testar i skarpt läge och aktörer som avvaktar. Det här är redaktionens analys och slutsatser.

Det har sagts förut. Byggbranschen brottas med kompetensproblem. I en tid då behovet av arbetskraft är stort har unga förmågor svårt att hitta vägar in. Nu inleds Yrkes-SM i Stockholm. Ett initiativ som syftar till att väcka intresse för bland annat bygg och anläggning.
Byggframtid är beroende av att företagen i branschen engagerar sig och bidrar ekonomiskt. Därför tackar vi företagen som engagerar sig tillsammans med oss: CarlGustav Solutions, H2, ByggVesta, ECO Green Steel, Thomas Betong och Monitor Group.
Är du också intresserad av att synas här?
Kontakta oss
Sveriges största utsläppare har lärt sig tala klimatpolitikens språk. Nettonollmål och färdplaner presenteras på olika smarta sätt, men det är inte samma sak som industriell omställning. En ny studie från Chalmers visar på ganska besvärande resultat.

Ny forskning stärker bilden av att LC3-betong (Limestone Calcined Clay Cement) kan bli relevant även i kloridutsatta konstruktioner, där branschen hittills har varit försiktig med nya bindemedel. I en artikel i CPI Worldwide redovisar Emmanuel Safari Leo vid University of Dar es Salaam samt Mark G. Alexander och Hans Beushausen vid University of Cape Town beständighetsprovningar på LC3-betong baserad på afrikanska råmaterial.

Skanska genomför en fullskalegjutning i norra Sverige där betong med lägre klimatpåverkan testas vid omkring minus 20 grader. Försöket görs med en prototyp av Dokas elektriskt uppvärmda formsystem Intelligent Heated Formwork, IHF, och ingår i ett pågående SBUF-projekt som ska ta fram råd för gjutning med klimatförbättrad betong i kallt väder.

Innan långhelgen fick Åsa en körning ut på landet med rännlossning. Där blev hon bjuden på grillmat av generösa kunder. De bjöd även på vodka och konjak.