
I ett kontor i Linköping fick tillgängliga dörrar och köksskåp vara med och bestämma utformningen. Återbruket krävde fler arbetstimmar, men slutkostnaden blev enligt entreprenörens jämförelse omkring 70 000 kronor lägre än med enbart nytt material.

Klimatfrågan är komplex, gränslös och fullkomligt överväldigande. Samtidigt förväntas chefer driva förändring, entusiasmera medarbetare och hålla verksamheten på rätt kurs. Vi har pratat med psykologen och författaren Charlotte Henschel, som med boken “Klimatledarskap” vill ge fler ledare mod och verktyg att gå från ord till handling.

På Garnisonens tak i Stockholm har en 600 kvadratmeter stor plantskola anlagts där 54 svenska ängsväxtarter odlas utan torv och plastkrukor. Växterna ska kunna levereras med bara rötter till planteringar runt om i staden. Bakom satsningen står fastighetsägaren Vasakronan och Bee Urban Green Spaces, medan Swerock har tillverkat ett särskilt odlingssubstrat med bland annat biokol och återvunnet material.

Vad händer med ett byggprojekt när informationen om mark och fastigheter plötsligt inte går att nå? När Lantmäteriet nu inleder ett samarbete med Ukraina står landets återuppbyggnad i centrum. Ett kunskapsutbyte som också kan bli värdefullt för Sverige. Vi har pratat med Mikael Lilje, enhetschef för internationella uppdrag på Lantmäteriet, om digital sårbarhet, kostsamma avbrott och hur svenska aktörer inom samhällsbyggnad kan stärka sin beredskap.

Sverige har forskningen, råvarorna och kompetensen. Ändå riskerar nästa generations biobaserade material att fastna mellan labbet och fabriksgolvet. Nu föreslås en satsning som ska ta tekniken hela vägen till fabrik, med byggbranschen som en av aktörerna som behöver kliva fram.

Kanske minns du en tid då en kvinna på en ledande post i byggbranschen var undantaget. Kanske ser du inte ens problemet, vilket väl är rimligt. I dag leder ju kvinnor företag, utvecklar affärer och fattar beslut. Men hur långt har utvecklingen egentligen nått? Här ger fyra kvinnor från olika delar av samhällsbyggandet sin bild av framstegen, mönster som dröjer sig kvar och möjligheterna som väntar nästa generation.

Efter år av rivningsplaner föreslår Londonkommunen Lambeth att bostadsområdena Central Hill och Cressingham Gardens i stället ska rustas upp och bevaras. En omfattande omexploatering bedöms bli för dyr. Beskedet aktualiserar frågan om hur fler bostäder kan byggas utan att de befintliga områdenas arkitektur och grönstruktur går förlorade.
Byggframtid är beroende av att företagen i branschen engagerar sig och bidrar ekonomiskt. Därför tackar vi företagen som engagerar sig tillsammans med oss: ByggVesta, Monitor Group, CarlGustav Solutions, Thomas Betong, H2 och ECO Green Steel.
Är du också intresserad av att synas här?
Kontakta oss
En balk behöver inte antingen skrivas ut i 3D eller gjutas. Vid Rowan University kombinerar forskare båda metoderna med armering i samma byggdel. Målet är att minska mängden betong utan att förlora balkens bärande funktion.

SaltX och franska Groupe Pigeon går vidare med planeringen av en elektrifierad kalkanläggning i Vaiges efter avslutad förstudie. Målet är byggstart 2028. Tekniken ska både ersätta fossil uppvärmning och avskilja den koldioxid som frigörs ur kalkstenen.

Kritiska samhällsfunktioner ska kunna få företräde till cement och betong vid en allvarlig bristsituation. Det föreslår Boverket i sin första försörjningsanalys av materialet. Men myndigheten konstaterar samtidigt att den saknar tillförlitliga uppgifter om hur mycket betong olika samhällssektorer behöver vid höjd beredskap och krig. Därmed saknas en viktig del av underlaget för att avgöra vilka leveranser som ska prioriteras.

Kvartsdammet är en ständig följeslagare i Åsa ”Betongbruden” Karlströms arbetsmiljö. Trots att det kan orsaka livshotande lungsjukdomar är dammbekämpningen på många betongfabriker bedrövlig. Och när Åsa berättar om en dammmätning på en fabrik i Stockholm väcks frågan om hur allvarligt problemet egentligen tas.

Det australiska arkitektkontoret Archier har byggt ett eget verktyg med AI-stödd programmering. Det kopplar projektets omfattning till beräknad projekteringstid. Enligt medgrundaren Josh FitzGerald ger det bättre samtal med kunderna om uppdraget.

73 procent av de AI-användande deltagarna i den brittiska arkitektorganisationen RIBA:s undersökning uppger att tekniken har förbättrat kontorets produktivitet. Bara 17 procent anser att gestaltningen blivit bättre. Samtidigt finns en oro för hur yngre arkitekter ska få sin yrkeserfarenhet när fler arbetsuppgifter kan automatiseras.

Med de nya funktionskraven kring bostadsutformning är det inte längre definierat vad en god bostad är. Emma Carlbom på Fojab vill slå vakt om traditionen att bygga bra och funktionella bostäder. De nya byggreglerna öppnar för mer frihet, men också större risker.

Konjunkturen för amerikanska arkitekter är kärv - och blir allt kärvare.

Efter år av rivningsplaner föreslår Londonkommunen Lambeth att bostadsområdena Central Hill och Cressingham Gardens i stället ska rustas upp och bevaras. En omfattande omexploatering bedöms bli för dyr. Beskedet aktualiserar frågan om hur fler bostäder kan byggas utan att de befintliga områdenas arkitektur och grönstruktur går förlorade.

Sopsugen var nästan 40 år gammal när den kom till Hammarby Sjöstad. Tekniken hade börjat på ett sjukhus i Sollefteå. I Sjöstaden blev den en del av miljöarbetet som lockade internationella besökare till stadsdelen.

Hammarby Sjöstad skulle bli dubbelt så bra som andra nybyggda stadsdelar. Avloppsvatten, energi och avfall skulle ingå i ett gemensamt kretslopp. Men flera av lösningarna fanns redan innan stadsdelen planerades och andra genomfördes aldrig. När det första stora planförslaget nu fyller 35 år visar historien hur ett bostadsprojekt blev ett internationellt uppmärksammat miljöexperiment och varför alla ambitioner inte infriades.

Terrorattackerna den 11 september 2001 väckte först frågan om höghusens tid var över. Det blev tvärtom. Världen fortsatte bygga högre, men med andra krav på stommar, utrymning, säkerhet och redundans.
