
Vad händer med ett byggprojekt när informationen om mark och fastigheter plötsligt inte går att nå? När Lantmäteriet nu inleder ett samarbete med Ukraina står landets återuppbyggnad i centrum. Ett kunskapsutbyte som också kan bli värdefullt för Sverige. Vi har pratat med Mikael Lilje, enhetschef för internationella uppdrag på Lantmäteriet, om digital sårbarhet, kostsamma avbrott och hur svenska aktörer inom samhällsbyggnad kan stärka sin beredskap.

Sverige har forskningen, råvarorna och kompetensen. Ändå riskerar nästa generations biobaserade material att fastna mellan labbet och fabriksgolvet. Nu föreslås en satsning som ska ta tekniken hela vägen till fabrik, med byggbranschen som en av aktörerna som behöver kliva fram.

Kanske minns du en tid då en kvinna på en ledande post i byggbranschen var undantaget. Kanske ser du inte ens problemet, vilket väl är rimligt. I dag leder ju kvinnor företag, utvecklar affärer och fattar beslut. Men hur långt har utvecklingen egentligen nått? Här ger fyra kvinnor från olika delar av samhällsbyggandet sin bild av framstegen, mönster som dröjer sig kvar och möjligheterna som väntar nästa generation.

Efter år av rivningsplaner föreslår Londonkommunen Lambeth att bostadsområdena Central Hill och Cressingham Gardens i stället ska rustas upp och bevaras. En omfattande omexploatering bedöms bli för dyr. Beskedet aktualiserar frågan om hur fler bostäder kan byggas utan att de befintliga områdenas arkitektur och grönstruktur går förlorade.

Nog är det något visst med veckor där den goda magkänslan får lite extra spelrum? I veckans byggstenar tar vi därför (men utan att jinxa) fasta på de goda vibrationerna inom svensk samhällsbyggnad just nu.

Ena dagen tillväxtprognoser för svensk entreprenadmarknad, nästa nya siffror över växthusgasutsläppen. Två besked som gör det högintressant att syna förhållandet mellan tillväxt och klimatpåverkan.

Saker och ting börjar röra sig. Om än med förbehållet att höstens rapporter över Byggsverige pekar åt olika håll. Vi har tagit en titt på de senaste prognoserna och vad de säger om vägen framåt.
Byggframtid är beroende av att företagen i branschen engagerar sig och bidrar ekonomiskt. Därför tackar vi företagen som engagerar sig tillsammans med oss: Thomas Betong, CarlGustav Solutions, ECO Green Steel, H2, ByggVesta och Monitor Group.
Är du också intresserad av att synas här?
Kontakta oss
Kritiska samhällsfunktioner ska kunna få företräde till cement och betong vid en allvarlig bristsituation. Det föreslår Boverket i sin första försörjningsanalys av materialet. Men myndigheten konstaterar samtidigt att den saknar tillförlitliga uppgifter om hur mycket betong olika samhällssektorer behöver vid höjd beredskap och krig. Därmed saknas en viktig del av underlaget för att avgöra vilka leveranser som ska prioriteras.

Kvartsdammet är en ständig följeslagare i Åsa ”Betongbruden” Karlströms arbetsmiljö. Trots att det kan orsaka livshotande lungsjukdomar är dammbekämpningen på många betongfabriker bedrövlig. Och när Åsa berättar om en dammmätning på en fabrik i Stockholm väcks frågan om hur allvarligt problemet egentligen tas.

Valet av reparationsbruk kan vara avgörande för om en betongreparation håller eller om korrosionsskadorna återkommer. Det visar en ny forskningsrapport från Energiforsk och RISE. Forskarna har jämfört olika reparationsmaterials förmåga att skydda armeringen och undersökt varför tidigare reparationer på bland annat Ölandsbron inte varit beständiga.

Svenska bygginvesteringar väntas öka med närmare sju procent fram till 2027. Men bakom uppgången finns stora skillnader. Infrastruktur, vatten och avlopp samt offentliga investeringar driver tillväxten, medan bostadsbyggandet fortfarande ligger långt under tidigare nivåer. Samtidigt riskerar stigande räntor och byggkostnader att bromsa återhämtningen.

Det australiska arkitektkontoret Archier har byggt ett eget verktyg med AI-stödd programmering. Det kopplar projektets omfattning till beräknad projekteringstid. Enligt medgrundaren Josh FitzGerald ger det bättre samtal med kunderna om uppdraget.

73 procent av de AI-användande deltagarna i den brittiska arkitektorganisationen RIBA:s undersökning uppger att tekniken har förbättrat kontorets produktivitet. Bara 17 procent anser att gestaltningen blivit bättre. Samtidigt finns en oro för hur yngre arkitekter ska få sin yrkeserfarenhet när fler arbetsuppgifter kan automatiseras.

Med de nya funktionskraven kring bostadsutformning är det inte längre definierat vad en god bostad är. Emma Carlbom på Fojab vill slå vakt om traditionen att bygga bra och funktionella bostäder. De nya byggreglerna öppnar för mer frihet, men också större risker.

Konjunkturen för amerikanska arkitekter är kärv - och blir allt kärvare.

Efter år av rivningsplaner föreslår Londonkommunen Lambeth att bostadsområdena Central Hill och Cressingham Gardens i stället ska rustas upp och bevaras. En omfattande omexploatering bedöms bli för dyr. Beskedet aktualiserar frågan om hur fler bostäder kan byggas utan att de befintliga områdenas arkitektur och grönstruktur går förlorade.

Sopsugen var nästan 40 år gammal när den kom till Hammarby Sjöstad. Tekniken hade börjat på ett sjukhus i Sollefteå. I Sjöstaden blev den en del av miljöarbetet som lockade internationella besökare till stadsdelen.

Hammarby Sjöstad skulle bli dubbelt så bra som andra nybyggda stadsdelar. Avloppsvatten, energi och avfall skulle ingå i ett gemensamt kretslopp. Men flera av lösningarna fanns redan innan stadsdelen planerades och andra genomfördes aldrig. När det första stora planförslaget nu fyller 35 år visar historien hur ett bostadsprojekt blev ett internationellt uppmärksammat miljöexperiment och varför alla ambitioner inte infriades.

Terrorattackerna den 11 september 2001 väckte först frågan om höghusens tid var över. Det blev tvärtom. Världen fortsatte bygga högre, men med andra krav på stommar, utrymning, säkerhet och redundans.
