
Det vilar något förnumstigt i att låta bli. Det finns liksom alltid goda, för att inte säga, karaktärsdanande, skäl att avstå. Vila på hanen. Sova på saken. Spara på krutet. Se – men inte röra. Ändå kan den största kostnaden stundtals ligga i det där som aldrig blev gjort. I veckans byggstenar tittar vi på vad det kan kosta att låta bli.

I somras infördes de nya byggreglerna, och branschen befinner sig fortfarande i en omställningsfas. Det gamla regelverket dröjer sig kvar i många ärenden. Någon innovation har ännu inte visat sig.

Hur vore det med upp till 40 procent lägre klimatutsläpp och ändå hålla byggbudgeten? Den potentialen pekar en ny rapport ut för nybyggda flerbostadshus. Men vad krävs för att kalkylen ska hålla?

Efter kritiken mot Svenskt Träs klimatkalkylator för hallbyggnader försvarar organisationen valet att använda generiska klimatdata för betong och stål. Enligt Svenskt Trä är verktyget avsett för jämförelser i ett tidigt skede och inte för att beräkna klimatpåverkan från en färdig byggnad med valda leverantörer.

Att bygga ger upphov till utsläpp. Men hur ska ett byggprojekt få tillgodoräkna sig koldioxid som tas upp och lagras? I ett underlag framtaget av Svenska Miljöinstitutet, IVL, i samarbete med Helsingborgs stad är huvudbudskapet tydligt – minska utsläppen först. Först därefter kan upptag av koldioxid användas för att balansera de utsläpp som återstår.

Fler vill bli ingenjörer. Ändå ryms rekordmånga sökande till Chalmers och missade rekryteringsmål för samhällsbyggnad i samma statistik. Det väcker förstås frågan hur många som egentligen vill ägna sig åt att bygga och utveckla våra samhällen, men också vad som krävs för att fler unga ska se sin framtid i branschen?

Klockan 13 på tisdagen stannar bygg- och anläggningsarbetsplatser runt om i Sverige upp. Årets säkerhetspush från Håll Nollan handlar om feedback och säkra beteenden. Bakom manifestationen finns en bransch där mer än 100 personer har omkommit i arbetsolyckor på tio år.
Byggframtid är beroende av att företagen i branschen engagerar sig och bidrar ekonomiskt. Därför tackar vi företagen som engagerar sig tillsammans med oss: ByggVesta, Thomas Betong, H2, Monitor Group, CarlGustav Solutions och ECO Green Steel.
Är du också intresserad av att synas här?
Kontakta oss
En ny studie ska ta fram tydligare funktionskrav för betong i badhus. Bakgrunden är att dagens generella exponeringsklasser inte fullt ut beskriver den kombination av värme, fukt, klorider och kemisk påverkan som betongkonstruktioner utsätts för i badanläggningar. Målet är att konstruktörer, beställare och entreprenörer tidigare ska kunna ange vad betongen faktiskt behöver klara och därmed minska risken för kostsamma skador långt före den avsedda livslängden.

Åsa ”Betongbruden” Karlström kör ränna i en rejält brant uppförsbacke där gjutformen ligger precis på gränsen för vad hon når. Först knakar det till utan fara – men nästa smäll får betydligt värre konsekvenser.

Att ersätta klinker med slagg, aska, lera och återvunnet material är en etablerad väg mot cement med lägre klimatpåverkan. Problemet är att materialen inte beter sig likadant från leverans till leverans. Det europeiska forskningsprojektet DETOCS försöker därför göra variationen hanterbar med snabbare provning, processmodeller och maskininlärning.

Efter kritiken mot Svenskt Träs klimatkalkylator för hallbyggnader försvarar organisationen valet att använda generiska klimatdata för betong och stål. Enligt Svenskt Trä är verktyget avsett för jämförelser i ett tidigt skede och inte för att beräkna klimatpåverkan från en färdig byggnad med valda leverantörer.

Autodesk knyter mark- och anläggningsuppdragen närmare arkitektfasen. Det var en av nyheterna som presenterades på Autodesk University i veckan.

I somras infördes de nya byggreglerna, och branschen befinner sig fortfarande i en omställningsfas. Det gamla regelverket dröjer sig kvar i många ärenden. Någon innovation har ännu inte visat sig.

Arkitekten måste få, och ta, ett större formellt ansvar. Det var en av slutsatserna när Arkus diskuterade ställningen för svenska arkitekter i byggprocessen.

Terrorattackerna den 11 september 2001 väckte först frågan om höghusens tid var över. Det blev tvärtom. Världen fortsatte bygga högre, men med andra krav på stommar, utrymning, säkerhet och redundans.

Betong med mindre cement, väggar som kan återanvändas eller AI som håller ihop byggets dokument...? Under Framtidsdagen den 23 september röstar juryn och publiken fram vinnaren av WOW-priset. Här är de nominerade.

Terrorattackerna den 11 september 2001 väckte först frågan om höghusens tid var över. Det blev tvärtom. Världen fortsatte bygga högre, men med andra krav på stommar, utrymning, säkerhet och redundans.

Skandia Fastigheter marknadsför omvandlingen av Läkarhuset vid Odenplan som ett projekt med höga miljö- och klimatambitioner. Men deras egen beställda klimatstudie visar att det hade varit bättre för klimatet att låta större delen av Läkarhuset stå kvar.

Swerock inviger sin nya betongfabrik i Rosersberg. Produktionen har ännu inte startat, men när fabriken tas i drift ska den kunna leverera en hel billast betong i en enda blandning. Bakom anläggningen står Kamet-Röbäcks, som har kombinerat hög kapacitet med återanvända fundament, fjärrvärme och en stor frifallsblandare.

När Essingeleden fyller 60 år lyfter Trafikverket fram vägen som ett av Sveriges viktigaste infrastrukturbyggen. Men jubileet berättar också en annan historia. Bakom asfalt, bullerskärmar och brofogar finns en åldrande betongkonstruktion där vatten, salt, karbonatisering och korrosion under decennier har tvingat fram omfattande undersökningar, reparationer och förstärkningar.

Just nu ersätts den gamla betongvägen utanför Helsingborg med asfalt. Tidigare hände samma sak utanför Uppsala. Betongvägens erövring av Sverige uteblev, men det var inte betongens fel. Det var det klassiska SBS-fenomenet, skit bakom spakarna.
Ingen bevakar fler nyhetsbrev, branschdagar eller sajter inom samhällsbyggnad än vi på Betongvärlden. I Sverige och internationellt.
Det delar vi med oss av i minst 40 nyhetsbrev varje år till dig som är chef.
För dig som har lite tid men ändå stort behov av att hitta det allra viktigaste. Executive Summarys uppgift är att bara välja ut det som har störst betydelse för dig som är chef. Ett nyhetsbrev som tar 5 minuter att läsa – och alltid ger dig koll!
Gör som andra chefer i branschen och anmäl dig nu.
