Trots att den svenska den ekonomin ger ifrån sig positiva signaler så fortsätter konkurserna att öka. Enligt en prognos från Dun & Bradstreet, som kontinuerligt följer konkursutvecklingen och gör större djupdykningar fyra gånger per år, stiger dessutom konkursrisken i nästan alla branscher.
– Vår prognos visar inte på någon inbromsning. En liten ljusglimt är att vi kan se att ökningstakten av konkurser avtagit lite i maj och juni jämfört med årets inledande månader då ökningen var mer dramatisk men konkurserna fortsätter ändå att öka, säger Henrik Hargéus.
Det är framför allt tre branscher som drabbats. Hotell- och restaurang, bygg och handel står för över hälften, 52 procent, av alla konkurser i Sverige.
– Många av bolagen som gått i konkurs är ganska små och ganska unga. Det som sticker ut är byggbranschen där även större etablerade bolag gått i konkurs. Byggkrisen slår också mot underleverantörer och företag inom transportsektorn. Det har uppstått en dominoeffekt som drabbar närliggande branscher, säger Henrik Hargéus.
Under pandemin beviljades 61 000 svenska företag tillfälliga skatteanstånd, de flesta inom just hotell- och restaurang, bygg och handel. Enligt en rapport från Svenskt Näringsliv från förra året hade de företag som fått tillfälliga skatteanstånd en betydligt lägre soliditet och vinstmarginaler jämfört med liknande företag. Detta verkar återspeglas i konkursutvecklingen.
Enligt Henrik Hargéus har 16 procent av de företag som beviljades skatteanstånd redan gått i konkurs.
Svenska företags återstående skuld för de tillfälliga skatteanstånden är 39 miljarder kronor, pengar som måste betalas in till Skatteverket. En stor del av denna skuld ska dessutom vara betald senast den 12 september.
Dun & Bradstreet bedömer att konkursrisken är störst inom hotell- och restaurangbranschen. Där hotas 892 bolag av konkurs de närmaste 12 månaderna. Inom byggbranschen ligger 1 912 bolag i riskzonen.
– Det som är positivt i sammanhanget är att bland de bolag som har kvar skatteskulder så har cirka 80 procent en god kreditvärdighet så där ser vi ingen större risk. Men ungefär 20 procent av företagen kommer att få det tufft, säger Henrik Hargéus.
Finland har tagit viktiga steg för att främja en cirkulär ekonomi i byggsektorn genom att introducera nya standarder och förordningar för återvinning av betong. Detta initiativ syftar till att minska byggavfall och öka användningen av återvunnet material i olika byggprojekt.
Ar2CorD, eller Arctic Climate Concrete Durability, är ett forskningsprojekt som tar sig an en av byggindustrins största utmaningar: att skapa hållbar klimatförbättrad betong, eller LCC, Low-Carbon Concrete, för extrema klimat. Projektet, som leds av UiT Norges arktiska universitet och finansieras av EU:s Interreg Northern Periphery and Arctic-program, samlar forskningsinstitutioner och industripartners från hela Norden.
Vid den framtida Korsvägen-stationen i Göteborg sker nu arbete som beskrivs som unikt i sitt slag. Här byggs en bergtunnel som bryter med traditionella metoder – betongpelare ersätter bergpelare.