Byggföretagen reagerar på SCB:s statistik.
Byggkostnadsindex ökade med 15,6 procent mellan december 2021 och december 2022 enligt ny statistik från SCB.
– Kostnadsökningarna påverkar Byggföretagens medlemsföretag. Vi kommer förmodligen se fler varsel och konkurser. Risken finns att 2023 blir ett riktigt uselt år, säger Johan Deremar, nationalekonom och analysansvarig, Byggföretagen.
Byggkostnadsindex inkluderar både entreprenörernas och byggherrarnas kostnader.
De ökade byggherrekostnaderna beror till stor del på högre räntekostnader – enbart räntekostnaderna steg med 138,0 procent. När det kommer till entreprenörsidan steg kostnaderna för transporter, drivmedel och elkraft mest – störst ökning är kostnaden för elkraft som steg med 99,4 procent. I princip alla varuslag utom trävaror har ökat på årsbasis mellan december 2021 och december 2022.
– Det krävs reformer för att upprätthålla en hög och jämn byggtakt i ett sämre konjunkturläge. När det kommer till bostadsbyggande krävs fortsatta regelförenklingar för snabbare byggprocesser och att det skärpta amorteringskravet tas bort för att kunna upprätthålla efterfrågan. Stat, regioner och kommuner har också ett stort ansvar för att våga bygga. Det gäller alltifrån nya skolor och vårdboenden till att rusta väg och järnväg. säger Johan Deremar.
Att använda kasserade glasflaskor (SGB) som ersättning för naturlig finkornig ballast (NFA) vid tillverkning av skumbetong (FC) har blivit en potentiell hållbar byggmetod. Istället för att lägga flaskorna på deponi kan man finmala glaset och ersätta sand.
Betolar har beviljats ett patent i Finland för en accelerator utvecklad för den standardiserade cementblandningen CEM III/B.
Under 2023 upphandlade offentliga sektorn husbyggnationer från byggentreprenörer till ett värde av 65 miljarder kronor. Det är en ökning med nio procent jämfört med föregående år.