För att möta framtidens krav på rening av avloppsvatten planerar Kalmar Vatten för en av Kalmars viktigaste framtidssatsningar, Kalmarsundsverket. I ett samverkansprojekt med Serneke bygger de ett platsgjutet kretsloppsverk beräknas tas i drift 2026. Formleverantör är Doka.
Utöver funktionen som avloppsreningsverk kommer Kalmarsundsverket även att återvinna vatten som kan användas till bevattning av grönytor, land- och skogsbruk men även till industriellt vatten. I verket ska även ett eftertraktat certifierat jordförbättringsmedel (gödsel) produceras.
Egenproducerad biogas ger både el och värme. Med andra ord, här ska ett kretslopp skapas på flera håll, därför är Kalmarsundsverket ett kretsloppsverk som kommer att minska utsläppen av kväve och fosfor med minst 35 procent jämfört med idag, säkra badvattenkvalitén för kommande generationer och rena upp till 80 procent av vattnet för återanvändning.
Feltoleransen på bassängernas timglasväggar är extremt låg då maskinerna som kommer generera rörelse i de utrymmena är förtillverkade och måttbestämda. Här behöver man även ta i beaktning den stora lyftkraft som förekommer under gjutningsprocessen av timglasväggarna då bottenplattan lutar och timglaslivet är vågrätt.
Ytterligare en utmaning är närheten till Kalmar Länssjukhus. Detta kräver en oerhörd logistisk planering för att inte stoppa upp trafik runt sjukhusområdet. Därför var ett av Sernekes krav att få tillgång till en stor mängd form för att dels kunna påbörja kommande byggprocesser men även minimera antalet transporter till och från arbetsplatsen.
På Kalmarsundsverket har två av konstruktionens bassänger timglasformad struktur på innerväggarna, vilket medför att man behöver specialtillverka boxar för att kunna få den struktur som konstruktionen kräver.
I projektet användes även Concremote, en betongmognadsdator från Doka.
– Med hjälp av Concremote har vi fått koll betongens mognadsgrad och således kunnat påbörja avformning så tidigt som möjligt. På så vis sparar vi in värdefull tid och kan påbörja nästkommande gjutningsprocesser snabbare, säger Magnus Björngard, Blockchef Block M, Serner.
Finland har tagit viktiga steg för att främja en cirkulär ekonomi i byggsektorn genom att introducera nya standarder och förordningar för återvinning av betong. Detta initiativ syftar till att minska byggavfall och öka användningen av återvunnet material i olika byggprojekt.
Ar2CorD, eller Arctic Climate Concrete Durability, är ett forskningsprojekt som tar sig an en av byggindustrins största utmaningar: att skapa hållbar klimatförbättrad betong, eller LCC, Low-Carbon Concrete, för extrema klimat. Projektet, som leds av UiT Norges arktiska universitet och finansieras av EU:s Interreg Northern Periphery and Arctic-program, samlar forskningsinstitutioner och industripartners från hela Norden.
Vid den framtida Korsvägen-stationen i Göteborg sker nu arbete som beskrivs som unikt i sitt slag. Här byggs en bergtunnel som bryter med traditionella metoder – betongpelare ersätter bergpelare.