MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow

Sprickor i Liljevalchs+ betongfasad – renovering inledd

Roger Andersson

Roger Andersson

Roger Andersson har varit chefredaktör för Tidskriften Betong mellan 2004-2021. Han har även varit sportjournalist, informationschef, utbildad till undersköterska och lastat väskor på Arlanda. Drömmer om att göra ett samhällsbyggnadsevent i Globen.

Liljevalchs konsthall i Stockholm står inför en oväntad renovering av sin tre år gamla tillbyggnad, Liljevalchs+. Den ikoniska betongfasaden, skapad av Peab enligt Gert Wingårdhs skisser, har börjat spricka. Professor Johan Silfwerbrand är förvånad.

Fasaden kommer att täckas med byggnadsställningar under reparationsperioden, som förväntas sträcka sig fram till slutet av december 2024, medan konsthallen fortsätter att vara öppen för besökare.

Enligt Anders Kindberg, fastighetsdirektör på Stockholms stad, är sprickbildning i betong ett känt fenomen, särskilt i nybyggda konstruktioner där materialet fortsätter att torka.

-Det är inte ovanligt att betong spricker när det torkar över tid, säger Anders Kindberg, i en intervju med SVT.

Han ser det som en naturlig del av materialets åldrande snarare än ett strukturellt problem. Ändå är renoveringsarbetet högt prioriterat för att förhindra potentiella framtida skador. Genom att täta sprickorna tidigt kan man minimera riskerna för att de utvecklas till mer omfattande skador, tror Anders Kindberg.

-Sprickrisken är större i stora betongfasadytor. Här sägs det vara krympsprickor som behöver repareras, lite märkligt att de dyker upp först efter tre år.  Enligt min mening borde man ha lagt i tillräcklig mängd armering för att säkerställa ett finmaskigt sprickmönster där varje spricka är harmlös och utan inverkan på beständigheten, säger Johan Silfwerbrand, professor på KTH.

Han tror att det blir svårt att injektera sprickorna på ett snyggt sätt.

-Det är svårt att få samma färg på reparationsmaterialet i sprickorna som på betongen intill. Därmed kommer man antagligen se sprickorna tydligare efter reparation än före, åtminstone i torr väderlek. Efter regn ligger fukt kvar i sprickor, som då fasaden torkar syns tydligt som mörka ränder, säger Johan Silfwerbrand.

Det kan vara så att konstnärens glasbottnar försvårat gjutning och härdning.

-Glaskropparna påverkar knappast uppsprickningen men kan ha tvingat fram avvikelser för bästa praxis vad gäller formsättning, gjutning, härdning och avformning, säger han.

 

Läs mer