Branschens reaktion på att ”förbjuda fula skolor”

Liberalernas partiledare tillika utbildningsminister Simona Mohamsson fick i veckan en del uppmärksamhet för utspelet om att förbjuda fula skolor. Hon vill lagstifta om att man bara ska få bygga vackra skolor.

Till Expressen säger Mohamsson: ”Det är en skola som man får gåshud av att komma in i. En pampig, tydlig entré. Klassrummen har högt i tak. Det är tydligt att det här är den viktigaste byggnaden i hela området. Och då är det vackert.

Tobias Olsson, förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter, är i grunden inte negativ till utspelet:

– Jag tycker att Liberalernas ambition är rätt i detta – vackra lärmiljöer är viktigt! Det är något vi arbetat för en längre tid, säger han.

Det är oklart vem som ska avgöra vad som är ”vackert”, men Boverket kan vara en tänkbar myndighet. Tobias Olsson noterar att skolmiljöer ingick i den förstärkta satsning på gestaltad livsmiljö som Boverket hade men som regeringen valde att avsluta. Han påminner även om att Boverket tog fram en vägledning kring just vackra lärmiljöer.

– Liberalerna borde i och med detta utspel fokusera på att återinföra Boverkets förstärkta uppdrag kring Gestaltad livsmiljö, säger Tobias Olsson.

Annica Carlsson, vd på Equator Arkitekter, är lite överraskad av hur det kunde bli rikspolitik av detta utspel.

– Men det är också märkligt eftersom vi inte står inför att bygga en mängd nya skolor, utan snarare att lägga ner skolor. Det hade varit spännande om denna fråga, om lokalernas estetiska kvaliteter, blev ett av underlagen för beslut om vilka skolor som fick vara kvar, säger hon.

Hon menar också att Boverket inte är bäst lämpad att förvalta denna fråga.

– Det är snarare kommunerna som borde se till att väga in gestaltningsperspektivet.

De skolor som byggs idag håller god kvalitet, menar hon.

– Det större problemet är att många skolor är inhysta i lokaler som inte alls är lämpade för skolverksamhet.

Daan Cedergren på Sweco Architects ser utspelet ett tillfälle att debattera en större, viktigare fråga:

– Kritiker har snabbt avfärdat utspelet som oseriöst eller som ett sidospår från skolans verkliga problem. Det är en missad möjlighet. För bakom orden finns en viktig fråga: hur skolans fysiska miljö påverkar elevernas möjlighet att lära.

Han menar att arkitekturen inte kan reduceras till en fråga om snyggt eller fult.

– Skolbyggnader är en av samhällets viktigaste miljöer. Under sin uppväxt tillbringar barn tusentals timmar i sina skolor. Lokalerna påverkar koncentration, trygghet, sociala relationer och i förlängningen också studieresultat. Arkitekturens roll i skolan är därför inte i första hand estetisk utan pedagogisk, säger han.

Han oroar sig för att dessa frågor inte får plats i debatten.

– Under perioder har skolor projekterats under hård kostnadspress och med standardiserade lösningar där pedagogik och arkitektur inte utvecklats tillsammans. Det gör inte skolorna “fula”. Men det gör dem sämre som lärmiljöer, säger Daan Cedergren.

Samtidigt som Mohamssons utspel kom presenterades även de nominerade till Kasper Sahlinpriset, bland annat Campus Tensta, där Tengboms Josefin Larsson varit uppdragsansvarig arkitekt.

– Campus Tensta är verkligen ett exempel på en vacker miljö, med sin öppenhet mot omvärlden, säger hon.

Hennes kollega Karolina Lorentzi har lång erfarenhet av att utforma skolor och lärmiljöer. Även hon är stolt över Campus Tensta.

– Är den ful eller vacker tycker Simona Mohamsson? Vacker tycker jag. Men vem ska bestämma vad som är fult eller vackert?

Men att den byggda miljön bidrar till andra värden håller hon med om. Det gäller kanske lite extra mycket för skolbyggnader.

– Allt kunna känna stolthet över sin skola är viktigt, men det är inte bara en fråga om hur den “ser ut”. Jag vill hellre prata om skolor där man känner en omsorg och där man kan känna ägandeskap över sin miljö, säger hon.