Avgörandets dag för svensk cement

Slitefabriken står för närmare 75 procent av Sveriges cementproduktion. Utan fortsatt tillgång till kalksten hotar en ny cementkris. Samtidigt står tillståndsfrågan i konflikt med starka miljöintressen, grundvattenfrågor och Gotlands långsiktiga utveckling. Det är inte bara ett rättsligt avgörande – utan en geopolitisk prövning av Sveriges industriella självförsörjning i relation till biologisk mångfald, vattenskydd och klimatpolitik.

Efter att Heidelberg Materials (dåvarande Cementa) tidigare tillstånd för täktverksamheten i Slite upphävdes av Mark- och miljööverdomstolen 2021 – med hänvisning till bristande underlag i miljökonsekvensbeskrivningen – beviljades företaget ett tidsbegränsat tillstånd som löper ut i december 2026.

Sedan dess har Heidelberg Materials arbetat intensivt med en ny ansökan, som lämnades in i december 2023. Den gäller ett nytt 30-årigt tillstånd med omfattande kompensations- och skyddsåtgärder. Bolaget har lyft fram att långsiktig råvarutillgång är en förutsättning för att kunna genomföra planerade investeringar i koldioxidinfångning och klimatneutral produktion – en investering som väntas uppgå till tiotals miljarder kronor.

Trots företagets omfattande miljöåtgärder – däribland att rena och magasinera processvatten, skapa nya livsmiljöer och återställa delar av täkten som våtmarker – kvarstår tung kritik. Länsstyrelsen i Gotlands län har avstyrkt ansökan med hänvisning till osäkerheter kring påverkan på grundvattnet. Även Region Gotland har pekat på brister i analysen av sociala konsekvenser, buller och dricksvattensäkerhet.

Miljöorganisationer och lokala nätverk – däribland “Rädda Gotlands grundvatten” – varnar för irreversibla konsekvenser för öns vattenresurser. Flera artskyddsintressen, däribland skyddade orkidéer, är också formellt invända.
På andra sidan står Sveriges byggindustri, där oron för en ny cementkris är påtaglig. Enligt branschorganisationen

Byggföretagen riskerar ett avslag att leda till produktionsstopp, 280 000 hotade jobb och investeringsbortfall på över 20 miljarder kronor – per månad. Alternativa importlösningar har utretts, men bedöms otillräckliga och osäkra, inte minst ur försörjningstrygghetsperspektiv.

Även Försvarsmakten har tidigare pekat på behovet av inhemsk cementproduktion ur ett totalförsvarsperspektiv.

Domstolens beslut i dag kan inte isoleras till Slite eller Gotland – det är en indikator på hur Sverige i praktiken väger samman klimatmål, naturvärden, energiberoende och industriell framtidstro. Utfallet kommer att påverka inte bara Heidelberg Materials, utan hela den svenska byggsektorns planeringshorisont, investeringsvilja och möjligheter till omställning.