MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow
Mycocrete – ett formbart, hållbart alternativ till betong, byggt av svampens nätverk. Framtidens bioarkitektur växer fram.

Mycocrete – svampens nätverk som byggmaterial

Roger Andersson

Roger Andersson

Roger Andersson har varit chefredaktör för Tidskriften Betong mellan 2004-2021. Han har även varit sportjournalist, informationschef, utbildad till undersköterska och lastat väskor på Arlanda. Drömmer om att göra ett samhällsbyggnadsevent i Globen.

Nu har forskare utvecklat mycocrete, ett byggmaterial baserat på svampens underjordiska nätverk – mycelium. Genom att kombinera biologiska processer med avancerad materialteknik skapas en komposit som inte bara är miljövänlig och formbar, utan också uppvisar överraskande goda tekniska egenskaper.

Materialet utvecklas genom att en blandning av myceliumsporer, pappersfiber, glycerin och xanthan-gummi injiceras i stickade textilformar. Dessa formar fungerar både som gjutform och tillväxtmiljö. Det stickade tyget möjliggör syretillförsel och därmed optimal tillväxt av myceliet, vilket i sin tur förbättrar materialets strukturella stabilitet. Det ger också möjlighet till helt nya arkitektoniska uttryck, eftersom formarna kan designas fritt och anpassas för komplexa geometrier. (Se exemplet med Bioknit).

Forskare vid Newcastle University har dokumenterat en tryckhållfasthet mellan 0,87 och 1,17 MPa och en böjhållfasthet mellan 1,0 och 2,0 MPa, vilket är flera gånger högre än hos hampkalkbetong (Jin et al., 2023, Frontiers in Bioengineering and Biotechnology). Även om det fortfarande ligger långt under traditionell betong, vars tryckhållfasthet typiskt ligger mellan 17 och 28 MPa, visar resultaten att mycocrete har potential i tillämpningar som inte kräver bärande kapacitet.

En särskilt intressant aspekt är materialets biologiska aktivitet. Myceliumet i mycocrete förblir metaboliskt aktivt i minst fyra veckor efter att materialet färdigställts, vilket skapar möjlighet till självreparation eller andra adaptiva egenskaper över tid (Jin et al., 2023). Denna förmåga placerar mycocrete i kategorin ELM, engineered living materials, en växande forskningsnisch där biologiska system integreras i byggmaterial med syftet att skapa dynamiska, självförbättrande konstruktioner.

Materialets miljöfördelar är tydliga. Det kan produceras av organiskt avfall, kräver inga höga temperaturer, och är biologiskt nedbrytbart efter användning. Detta minskar både energiåtgång och resursförbrukning i byggprocessen. Det faktum att materialet inte behöver armering eller kemiskt intensiv härdning gör det särskilt intressant.

De huvudsakliga utmaningarna ligger i skalbarhet, klimatbeständighet och anpassning till gällande byggregler. Men potentialen är stor, särskilt inom områden som inredning, isolering, akustikpaneler och tillfälliga paviljonger.
Mycocrete kan också spela en viktig roll i utvecklingsländer där tillgången till konventionella byggmaterial är begränsad, men organiskt avfall finns i överflöd.

För mer tekniska detaljer, se Jin et al. (2023) i Frontiers in Bioengineering and Biotechnology (DOI: 10.3389/fbioe.2023.1229693).

Läs mer