Drönarteknikens revolution i byggbranschen

ByggFramtid utforskar här hur drönare används på svenska byggarbetsplatser, vilken forskning som driver utvecklingen och blickar ut i världen för att se vilka länder som banar väg för tekniken inom sektorn.

Drönare har öppnat upp nya möjligheter för byggbranschen genom att erbjuda snabbhet, precision och säkerhet, vilket förändrar arbetssättet inom områden som kartläggning, inspektion, säkerhetsövervakning och miljöhänsyn. Ett viktigt användningsområde är kartläggning och mätning, där drönare skapar detaljerade kartor och 3D-modeller som grund för byggprojekt.

Med hjälp av avancerade kameror och ibland LiDAR-teknik kan data samlas in snabbt och med hög precision, något som är särskilt värdefullt för komplexa infrastrukturprojekt i svår terräng. Ett exempel på detta är Trafikverket, som använder drönare för att kartlägga motorvägsbyggen och på så sätt få exakta underlag även i stora projekt.

En annan viktig tillämpning är inspektion av byggnader och infrastruktur, där drönare kan nå otillgängliga områden som tak, fasader och broar, utan att personalen behöver ta sig dit fysiskt. Genom högupplösta bilder och värmekameror upptäcks skador och brister, vilket sparar tid och minskar behovet av ställningar eller lyftkranar. Svenska kraftnät och Vattenfall har dragit nytta av detta genom att använda drönare för att inspektera kraftledningar, vilket har både sänkt kostnader och höjt säkerheten.

Drönare används också för säkerhets- och arbetsplatsövervakning. På byggarbetsplatser kan drönare övervaka arbetsmiljön i realtid för att säkerställa att alla säkerhetsföreskrifter följs och att potentiella risker snabbt identifieras och hanteras. Företag som NCC och Skanska har sett positiva effekter av drönaranvändning på sina större arbetsplatser där både arbetsmiljö och säkerhet har förbättrats.

Utöver detta spelar drönare en central roll i miljöövervakning och hållbarhet. På byggarbetsplatser mäter drönare luftkvalitet, buller och dammspridning för att minimera miljöpåverkan. Genom att övervaka miljöparametrar kan man följa upp miljökrav och minska den negativa påverkan på omgivningen. Veidekke är ett exempel på ett företag som använder drönare för att övervaka damm och buller, vilket gör deras byggprojekt mindre störande för omgivande områden.

Drönare effektiviserar också arbetet med volymberäkningar och materialhantering, där de mäter volymer av material som jord och grus och optimerar logistiken på arbetsplatsen. Detta minimerar både spill och transportkostnader, vilket är avgörande för storskaliga projekt. Svenska entreprenörer inom väg- och anläggningssektorn använder denna teknik för att kunna beräkna massvolymer med hög precision och på så sätt få ut mer av sitt material.

Sverige har blivit en ledande aktör inom drönarteknikens utveckling för byggindustrin, och på flera håll bedrivs intensiv forskning för att vidareutveckla drönarnas potential och skapa hållbara och effektiva lösningar. InfraSweden2030 är ett nationellt forskningsprogram som utforskar hur drönare kan effektivisera inspektion och underhåll av vägar och broar.

Syftet är att tidigt upptäcka skador och därigenom reducera både kostnader och miljöpåverkan. Genom samarbete mellan KTH, Luleå tekniska universitet och företag som NCC med Trafikverket som central aktör, utvecklas nya metoder för hållbar infrastruktur.

Ett annat initiativ, Smart Built Environment, fokuserar på att koppla drönardata till BIM (Building Information Modeling) för att skapa kontinuerligt uppdaterade 3D-modeller som underlättar planering och arbetsflöde i realtid. Detta projekt involverar bland annat KTH och Lunds universitet tillsammans med byggföretag som Skanska och Sweco, där man undersöker hur drönarteknik kan förbättra effektivitet och hållbarhet i byggprocessen.

Miljöövervakning är ytterligare ett område där svensk forskning spelar en viktig roll, särskilt i naturnära byggprojekt. Vid Skogsdatalabbet på SLU används drönare för att analysera hur byggprojekt påverkar närliggande miljöer, där damm, buller och andra parametrar mäts för att minimera inverkan på känsliga ekosystem. I samarbete med Naturvårdsverket utvecklar SLU nya verktyg för att på ett hållbart sätt övervaka miljöpåverkan.

Internationellt ser vi att flera länder snabbt tar till sig drönarteknik i byggbranschen och utvecklar egna tillämpningar:
1. USA: Ledande inom drönarbaserad projektledning och inspektion, med en stark tekniksektor i Silicon Valley som driver AI-utveckling för drönardataanalys. FAA:s regleringsramverk stimulerar innovation och säkerhet.

2. Kina: Kina dominerar inom drönarteknik och har etablerat lagar som underlättar storskaliga användningar i urbana områden. DJI, världens största drönartillverkare, sätter höga tekniska standarder globalt.

3. Japan: Med en åldrande befolkning satsar Japan på automatiserade bygglösningar. Drönare används för att inspektera infrastrukturer i seismiska områden, med högt fokus på säkerhet och precision.

4. Storbritannien: Brittiska byggprojekt använder drönare för hållbarhetsmål och infrastrukturinspektioner, medan CAA:s riktlinjer skapar en tydlig säkerhetsram för drönaranvändning.

5. Australien: Drönare används flitigt i Australiens bygg- och gruvsektorer. Landet leder även inom utbildning och reglering av drönarteknik, vilket gör Australien till ett exempel på hur säkerhet och innovation kan samverka.