Experten om nya CSRD-rapporteringen: “Många behöver omfattande hjälp”

Under 2024 trädde EU:s nya hållbarhetsdirektiv, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), i kraft, vilket innebär att tusentals företag i Sverige måste anpassa sig till strängare krav på rapportering av miljömässig, social och styrningsmässig (ESG) påverkan. Direktivet är en del av EU:s strävan mot klimatneutralitet till 2050 och syftar till att öka transparensen och jämförbarheten i företags hållbarhetsarbete.

Vad är nytt? CSRD ersätter det tidigare NFRD (Non-Financial Reporting Directive) och omfattar ett bredare spektrum av företag. Förutom stora företag gäller det även noterade små och medelstora företag (SME). Direktivet kräver att hållbarhetsinformationen ska vara lika omfattande och verifierbar som finansiella rapporter, vilket innebär att företagen måste integrera hållbarhetsredovisning i sin årsredovisning.

De viktigaste kraven:

1. Rapportering enligt ESRS: Företagen måste använda European Sustainability Reporting Standards (ESRS), vilket säkerställer enhetliga och detaljerade rapporter.
2. Oberoende granskning: Uppgifterna ska verifieras av en tredje part för att säkerställa tillförlitlighet.
3. Dubbel väsentlighetsanalys: Företagen ska redovisa hur de påverkar miljö och samhälle samt hur dessa faktorer påverkar deras verksamhet.
4. Stegvis implementering: Kraven gäller för stora företag från 2024 och utvidgas gradvis till fler företag fram till 2026.

Många företag står inför stora utmaningar med att möta de nya kraven. Hållbarhetsdata behöver samlas in på ett strukturerat sätt, och interna system och processer måste uppdateras.

Byggframtid.se frågade experterna på Sweco vilka de största utmaningarna är för företagen att arbeta enligt det nya direktivet.
– Många behöver omfattande hjälp, säger Sandra Runsten, hållbarhetschef över divisionen Environment & Planning på Sweco.

CSRD är en tidskrävande implementering där även processen granskas av tredje part. Det gäller allt från att genomföra nulägesanalys, dubbel väsentlighetsanalys, GAP-analys och implementering, till att samla in, sammanställa och verifiera data.

– Ofta behöver bolaget hjälp med att utbilda sin styrelse och ledning, som är slutgiltigt ansvariga för rapporteringen, samt att värdera vilka av standarderna som är väsentliga och hur skalan ska se ut när detta ska bedömas, säger Sandra Runsten och fortsätter:

– Det område som är mest nytt för de flesta är den finansiella delen av den dubbla väsentlighetsanalysen, alltså hur hållbarhetsfrågor påverkar ens ekonomiska resultat på kort och lång sikt. Oftast är det lättare att en utomstående hjälper till med den processen och bedömningen, så att man inte viktar fel utifrån egen roll och kunskap.

 Om man inte har börjat än – hur sätter man igång?
– Med kunskapshöjning! Man behöver förstå vad som blir ens ansvar kring den nya rapporteringsprocessen, och se till att den här informationen är förankrad i företaget – ingen utomstående kan genomföra detta åt en, säger Sandra Runsten som rekommenderar företag att hitta någon som kan guida längs vägen.

– Olika frågor behöver ställas som hur mogna är man när det gäller hållbarhetsrapportering, datainsamling och processer kopplat till detta? Och vart vill man som bolag, hur viktigt är det att marknaden värderar ens hållbarhetsarbete som bra och trovärdigt?

Byggsektorn, med stor klimatpåverkan, berörs i hög grad av CSRD. Verktyg som livscykelanalyser och väsentlighetsanalyser blir centrala för sektorns rapportering. Utöver Sweco finns det flera andra organisationer som erbjuder stöd och vägledning för att hjälpa företag att möta kraven. Byggföretagen och IVL Svenska Miljöinstitutet är två andra exempel. 

CSRD innebär inte bara utmaningar som ökad byråkrati, utan öppnar även möjligheter för företag att stärka sitt varumärke och locka investerare. Transparent hållbarhetsrapportering kan bli en konkurrensfördel på en marknad där hållbarhet alltmer efterfrågas.

Med de nya kraven måste företag ta hållbarhet på större allvar än någonsin tidigare. Förberedelser och rätt verktyg blir avgörande för att möta direktivet – och för att bidra till en mer hållbar framtid.

– CSRD tar resurser i anspråk det korta perspektivet, men involverar samtidigt beslutsfattare från många delar av verksamheten i hållbarhetsfrågorna. Detta behövs för att hållbarhet ska bli en affärskritisk fråga och den gröna omställningen ska lyckas, säger Sandra Runsten.