Kall vind – het lösning på bostadskris och klimatutmaning

Elia Archesso, masterstudent vid Lunds Tekniska Högskola, har i sin uppsats granskat hur stadens kallvindar kan förvandlas till nya bostäder med betydligt lägre klimatavtryck än nyproduktion.

Studien visar att sådana omvandlingar inte bara skapar nya boendemiljöer i redan befintlig stadsmiljö, utan också kan bidra till att sänka bostadsrättsföreningars avgifter med 10-15 procent tack vare lägre energiförbrukning som kan fördelas på en större uppvärmd yta.

Alla tre teoretiska fallstudier i uppsatsen visade dessutom förbättrade energiklasser efter konverteringen. Trots att förvaringsytor på vinden kan gå förlorade, ser många föreningar stor potential i lösningen, särskilt i ljuset av dagens höga räntor, stigande energipriser och kommande tomträttsomförhandlingar i storstäderna.

ByggFramtid fick en pratstund med Elia Archesso.

Vad väckte ditt intresse för klimatpåverkan vid omvandling av kalla vindar till bostäder?
– Intresset kom från två frågor jag upplevt själv: bostadsbrist och materialanvändning vid nybyggen. I studentstäder som Milano och Lund är bostäder svåra att hitta. Lösningen brukar vara nybyggnation, men få tänker på miljöpåverkan. Mitt mål var att visa hur stor klimatpåverkan nybyggen har idag och hur mycket lägre den kan bli med konverteringsprojekt som vindar.

Vilka klimatfördelar såg du med att bygga om vindar istället för att bygga nytt?
– Den största fördelen är att man slipper bygga nya strukturer. Grundläggning och stomme kräver ofta stora materialmängder som är svåra att ersätta. Vindskonvertering kräver sällan nya bärande konstruktioner och spar därför stora utsläpp. Även om förstärkningar ibland behövs, är materialåtgången långt mindre än vid nybyggen, t.ex. ett 30 meter högt hus.

Vad bidrog mest till förbättrad energiklass i dina fallstudier?
– Främst kombinationen av minskad värmeförlust och ökad uppvärmd yta. Alla projekt fick ny takisolering som minskade värmeförluster, och värmen som tidigare försvann genom vinden hjälper nu till att värma nya vindslägenheter. Detta sänker energibehovet per m² och förbättrar energiklassen.

Hur kan dina resultat hjälpa bostadsrättsföreningar som vill minska kostnader?
– Att bygga om vindar kan öka fastighetens värde och locka nya boende. Intäkter från försäljning av nya lägenheter kan täcka renoveringskostnader och ge vinst. Detta innebär både energibesparing och nya intäkter utan större kostnad. Även om värme- och vattenkostnader ökar något, kan andra kostnader delas på fler m², vilket i mina studier sänkte avgifterna med 10-15 procent.

Hur gynnas befintliga boende, även om de inte flyttar upp på vinden?
– De får nytta av lägre energikostnader då energianvändningen kan fördelas på fler kvadratmeter. Även gemensamma kostnader som uppvärmning, belysning och underhåll kan delas av fler, vilket kan sänka avgifterna. Eventuella överskott från vindskonvertering kan dessutom användas till fler förbättringar eller energibesparande åtgärder.

Vilka utmaningar ser du med att skala upp vindskonverteringar?
– Största hindret är ofta krav på ny detaljplan och bygglov, med regler kring t.ex. lägenhetsstorlek och utrymningsvägar. Andra tekniska utmaningar är takkonstruktionens bärighet, brandsäkerhet, fukt, och installationer. En svårighet är också att få alla medlemmar i en förening att acceptera minskade förrådsytor som ofta tas i anspråk vid konvertering.

Hur ser du på arkitektur och boendekvalitet vid vindskonvertering?
– Jag analyserade dagsljus i nya lägenheter och fann goda möjligheter till ljusa bostäder med takfönster eller terrasser. Terrasser skapar dessutom värdefulla uteplatser. Nya vindslägenheter ligger ofta centralt med bra tillgång till kollektivtrafik och service, vilket passar modellen med “15-minutersstaden” och ger hög livskvalitet.

Vad skulle du vilja utforska vidare?
– Jag vill undersöka hur vindskonvertering kombinerat med andra energibesparande åtgärder – som solceller, värmepumpar eller tilläggsisolering – kan förbättra byggnadens prestanda ytterligare. I ett fall ökade energiklassen med två steg tack vare kombinerade åtgärder. Det vore intressant att studera om försäljning av nya lägenheter kan finansiera sådana extra förbättringar.

Vad hoppas du att beslutsfattare, fastighetsägare eller byggbolag tar med sig från din studie?
– Kärnbudskapet är att vi inte alltid behöver bygga nytt. Vi måste i stället utnyttja det som redan finns och anpassa befintliga byggnader till dagens behov. Det handlar inte om små AirBnB-lägenheter, utan om långsiktiga lösningar på t.ex. bostadskrisen. Kommuner och byggbolag behöver aktivt främja sådana strategier, identifiera underutnyttjade ytor och se hur de kan anpassas för dagens stadsliv på ett resurssnålt och hållbart sätt.