Turning Torso Malmö
– Klimatnyttan syns tydligt bland dem som valt att engagera sig i branschinitiativet LFM30, säger Andreas Holmgren, hållbarhetschef på byggbolaget Treano och en av initiativtagarna.
Men samtidigt skrapar Sverige fortfarande bara på ytan när det gäller klimatsmart byggande. Det finns mycket mer att göra.
LFM30 (Lokal färdplan Malmö 2030) startade 2019 som ett lokalt svar på regeringens initiativ Fossilfritt Sverige. Målet är att nå klimatneutralitet i Malmös bygg- och anläggningssektor till 2030. Initiativet samlar över 200 aktörer – från byggbolag och fastighetsägare, till kommunala bolag och akademi.
Andreas Holmgren, hållbarhetschef på byggbolaget Treano och en av initiativtagarna till LFM30.
Andreas Holmgren var tidigare lokalpolitiker för Miljöpartiet, men valde att lämna efter att ha drivit igenom Malmös strategi för klimatneutralt byggande för att istället kunna påverka via det politiskt obundna LFM30. Han ser att mycket har hänt sedan starten 2019.
– För fem år sen såldes nästan bara traditionell betong. I dag är 97 procent av betongen som säljs av Sweroc i södra Sverige klimatförbättrad – med minst 10 till 25 procents lägre CO₂-avtryck. Det är ett konkret resultat där vi vet att tekniken och affären fungerar, säger Holmgren.
Det handlar inte om symbolåtgärder, utan om storskalig förändring där materialval som tidigare var dyrare nu är standard.
– I dag kostar det inte mer att välja klimatförbättrat upp till 25 procent. Men för att nå mer än 50 procent klimatförbättrat till rimlig kostnad krävs att alla är med tidigt i processen: byggherre, arkitekt, konstruktör. Det offentliga lagkravet driver inte förändringen – det gör kultur, kunskap och samarbete.
För att nå mer än 50 procent klimatförbättrat till rimlig kostnad krävs att alla är med tidigt i processen: byggherre, arkitekt, konstruktör.
Principer för LFM30:s klimatbudget.
Enligt Holmgren är LFM30:s kanske största förtjänst just spridningen av kunskap och konkreta verktyg. Och det sker långt utanför Skåne och Sverige.
– Vi har gått från en kunskapsbas till att utveckla skarpa klimatbudgetar, verktyg och lärande piloter. Vi inspirerar andra svenska städer – och delegationer från Tyskland, Kina, Indonesien och Chile har varit här och studerat vårt arbetssätt.
Samarbetet med Malmö stad är ibland komplext men fungerar, säger han.
– Vi har olika förutsättningar men hittar strukturer för att samarbeta. Det finns en stark gemensam vilja.
Kommer LFM30 att nå målet till 2030?
– Det finns absolut goda möjligheter för de större och mer organiserade aktörerna att minska sina klimatutsläpp till förväntad nivå i nyproduktion till 2030. Men det kräver att man jobbar strategiskt och har gjort hemläxan, säger Holmgren.
Han poängterar att nyproduktion ligger längst fram, men att det är mer utmanande inom ROT och anläggning där kunskapsnivån och verktygen inte kommit lika långt.
– Vi har aktörer som redan nu minskat sin klimatpåverkan med 25 procent – bara genom att gå över till klimatförbättrad betong och genom bättre materialval. Men det är fortfarande bara vissa delar av marknaden som omfattas. Det är fortfarande mycket som byggs utan klimatförbättringar – vi mäter och förbättrar bara toppen av isberget.
Holmgren återkommer till tempot som en avgörande faktor.
– För att nå 2030-målet måste förflyttningen vara kontinuerlig, inte punktinsatser. Vi måste ha skarpa piloter varje kvartal. Och det är där LFM30 gör skillnad – vi skapar struktur för lärande, uppföljning och konkret handling. Men vi behöver också tydligare styrning från staten om vi ska få med hela sektorn.
Enligt Holmgren visar LFM30 vad som är möjligt – men han är tydlig med att dess medlemmar och lokala klimatinitiativ inte kan bära ansvaret ensamt.
– I dag är det bara toppen av isberget som omfattas av krav på att klimatberäknas och förbättras. Det finns en hel byggsektor under ytan där kostnadsneutrala 25 procent minskningar ej styrs bort – trots att tekniken och kunskapen finns. Här behövs en helt annan styrning från nationell nivå, säger han.
I dag är det bara toppen av isberget som omfattas av krav på att klimatberäknas och förbättras.
Han säger att Boverkets lag om klimatdeklarationer har varit en viktig start, men att den i praktiken bara omfattar en liten del av det som byggs i Sverige.
– Vi har lokala initiativ som LFM30 och klimatkommuner som vill gå snabbare fram. Men utan en fungerande, träffsäker och prisvärd marknad för klimatberäkningar som kopplas till CSRD och grön finansiering, och utan nationella mål som är tydliga och långsiktiga, får vi inte med hela branschen, säger Holmgren.
Han menar att dagens klimatberäkningar är affärskritiska.
– Om du inte kan räkna rätt, riskerar du både att förlora affärer och att kommunicera fel. EU:s Green Claims-direktiv ställer nya krav, och då måste beräkningarna vara trovärdiga, säger han.
90 procent av byggaktörerna är små och ofta utanför branschorganisationer. För att nå dem krävs att klimatsmarta produkter blir standard i byggvaruhandeln.
– Det är avgörande att klimatsmarta produkter frontas direkt i bygghandeln. Det ska vara lätt att välja rätt. Större aktörer har därför ett ansvar att skapa efterfrågan på klimatförbättrade material – så att det sipprar ner i hela kedjan.
Han beskriver LFM30:s arbetssätt som något som är överförbart till hela branschen.
– Det är inga fikastugor. Anslutna har huvudansvaret, där LFM30 stöttar med kompetens och färdigheter att gå från teori till praktik – konkret, mätbart och på riktigt.
Fakta: LFM30 – Lokal färdplan Malmö 2030
Master Builders Solutions utökar sitt produktsortiment för betong- och tunnelindustrin till att även omfatta stålfibrer. Samtidigt anställs Per-Anders Johansson, tidigare Bekaert.
Den 1 juli tillträder Ryan Chandley som ny vd för Thomas Concrete Groups dotterbolag i USA. Totalt har företaget 85 betongfabriker i landet och dotterbolaget står för cirka 65 procent av koncernens totala omsättning.
Genom återbruk, klimatsmarta material och digital innovation har Grev Tureplan förvandlats till en förebild i hållbart byggande – och belönats med titeln Årets Bygge 2025.