I Sverige har vi en lång tradition av att bygga i trä. Men från 1874 och över hundra år framåt var det endast tillåtet att bygga tvåvåningshus av trä. Genom medlemskapet i EU 1994 blev det återigen möjligt att bygga högre flervåningshus med bärande stomme av trä.
En drivande faktor bakom det ökade intresset är ambitionen att minska klimatutsläppen från nybyggnation. En analys av IVL Svenska miljöinstitutet visar att klimatpåverkan från byggandet av ett flervåningshus i trä bara är hälften så stor jämfört med ett motsvarande hus i betong.
En annan bidragande faktor till det ökade intresset är korslimmat trä, KL-trä, som har funnits länge i exempelvis Österrike, men i Sverige bara har tillverkats i större volymer det senaste decenniet.
Limträ är idag, tillsammans med stål och betong, ett av de stora konstruktionsmaterialen för bärande konstruktioner, KL-trä är närbesläktat material som består av limmade korsvis lagda brädor eller plankor.
För att öka kunskapen kring hur man bygger både hållbart och högt med bärande stommar satsar skogsägarföreningen Södra tillsammans med Linnéuniversitet och ytterligare sjutton aktörer från hela värdekedjan, från skog till förvaltning av byggnader, 135 miljoner kronor i ett gemensamt forskningsprojekt ”Hållbart byggande med trä”, som ska pågå i åtta år. Syftet med projektet som innehåller fem delområden (se faktaruta) är att göra träbyggnation mer tillgängligt för marknaden och på sikt skapa en övergång till en klimatneutral byggsektor.
Marita Wallhagen, är arkitekt och docent i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle. Hon är inte kopplad till Södras projekt men har under lång tid forskat och engagerat sig i hållbart byggande.
– Vi behöver spara naturresurserna och minska klimatpåverkan. Att bygga i trä räcker en bit på vägen mot ett mer hållbart samhälle, men det krävs också att skogsbruket bedrivs mer hållbart och att vi hushållar med de resurser vi har. Ett träd som står kvar är oftast bättre för klimatet och den biologiska mångfalden än ett träd som huggs ner. Samtidigt finns det flera fördelar med att bygga hus i trä istället för att använda materialet till produkter med kortare livslängd, säger hon.
I Sverige finns flera spektakulära träbyggnader som väcker uppmärksamhet.
Sara Kulturhus mitt i Skellefteå, (Tyréns/TK Botnia/White arkitekter) utsågs till vinnare av Träpriset 2024. Med sina 20 våningar är det ett av världens högsta hus byggt i trä.
Det kanske allra mest iögonfallande byggprojektet i trä just nu är Atrium Ljungbergs Stockholm Wood City – världens största urbana byggnadsprojekt i trä. Första spadtaget togs hösten 2024. Området omfattar 25 kvarter om totalt 250 000 kvadratmeter och kommer att innehålla cirka 7000 nya arbetsplatser och 2000 bostäder. Det första bostadskvarteret ska stå klart 2026 och de första kontorshusen 2027.
Fastighetsbolaget Atrium Ljungberg har som ambition att halvera klimatpåverkan i sina byggprojekt till 2025 och vara klimatneutrala till år 2030. Såhär säger bolagets vd Annica Ånäs om valet av trä i en intervju med skogsindustrierna:
– Att bygga i trä har flera positiva effekter. Träet lagrar kol under hela byggnadernas livslängd vilket gör att den långsiktiga klimatpåverkan minskas ytterligare jämfört med andra material. Byggproduktionen är både tystare och snabbare, vilket är en stor fördel när man bygger på en plats där det redan finns verksamheter och boende. En annan stor fördel är att inomhusklimatet blir bättre i en byggnad med trä och det finns studier på att vi allmänt mår bättre i ett hus som är byggt på det viset.
Fakta: ”Hållbart byggande med trä” innehåller fem delområden
Träbaserade byggnadselement från skogliga biomaterial
Design av träbaserade byggsystem
Tillståndsövervakning och analys av träkonstruktioner
Industrialiserad produktion längs värdekedjan för träbyggnad
Energi- och klimateffektiva träbaserade byggnader
Betong kan självläka vid exponering för kärnstrålning, visar en ny studie från Tokyos universitet. Tidigare har man befarat att neutronstrålning successivt bryter ner betongens struktur, men de nya resultaten pekar på en oväntad motståndskraft.
AI rullar ut på bred front, men byggbranschen är bara i början på sin resa i jämförelse med en del andra branscher, säger Ramin Karim, professor vid Luleå tekniska universitet och forskningsledare för AI Factory Construction.
Rock Tech Lithium och den tyska cementtillverkaren Schwenk Zement har ingått ett strategiskt samarbete för att använda biprodukter från litiumproduktion i cementtillverkning.