Låg standard på svenska vägar
Långsiktiga effekter av ett underfinansierat underhåll.
Statistik visar att standarden på landets vägar är alldeles för låg och att investeringarna i vägunderhåll inte ens säkerställer dagens låga nivå. Då mer än var tionde statlig väg är i mycket dåligt skick krävs stora satsningar för att inte försämra säkerheten och effektiviteten. Transportföretagen presenterar nu sin väganalys med de senaste tillståndsuppgifterna från Trafikverket.
– Tillväxten och utvecklingen i Sverige är helt beroende av en god framkomlighet. Investeringar och ett ökat vägunderhåll är därför helt nödvändiga, säger Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen (bilden ovan).
För att stoppa fortsatt förfall av vägarna krävs det två miljarder mer per år till vägunderhåll. För att minimera underhållsskulden på tio års sikt behövs det en årlig budget på 7,9 miljarder kronor per år, vilket är mer än en dubblering av nuvarande underhållsbudget.
– Analysen som vi nu presenterar visar att det har smittat av sig på de högtrafikerade vägarna, där 83 procent av trafikarbetet sker. Det är riktigt allvarligt då de högtrafikerade vägarna finns från norr till söder, säger Marcus Dahlsten.
Totalt beräknas underhållsskulden öka från dagens 13 miljarder till 42 miljarder kronor 2032 om inte ytterligare medel tillförs. Ökningen beror främst på att underhållsbudgeten inte räcker för att både förbättra tillståndet på prioriterade högtrafikerade vägar och samtidigt underhålla det lågtrafikerade vägnätet.
– Åtta av tio persontransporter sker på vägarna. Att vägarna försämras påverkar trafiksäkerheten och kommer i det långa loppet leda till sänkta hastigheter på våra vägar. Majoriteten av Sveriges befolkning bor inte heller i storstäder. Sämre vägar kommer sänka levnadsstandarden på landsbygden då det tar längre tid att ta sig fram. Det är dags att investera i och underhålla vår infrastruktur, i Jämtland och i hela landet, säger Marcus Dahlsten.
Väganalysen har utförts av fil dr Kristin Eklöf, Salbo Ai, som själv har arbetat på Trafikverket och doktorerat på hur man beräknar underhållskostnader. Analysen är en sammanvägning av vägytemätningar och livslängdsanalys, där åkkomfort, spårdjup och förväntad livslängd används som parametrar för att ge en bred bild av vägnätets tillstånd. Det är tredje året i följd som Transportföretagen presenterar analysen. Årets analys baseras på tillståndsuppgifter från 2022.
Se hela listan och läs hela rapporten “Långsiktiga effekter av ett underfinansierat underhåll”
Läs mer om situationen på våra vägar här: www.varavagar.se
Läs mer
Finland får nya standarder för betongåtervinning
Finland har tagit viktiga steg för att främja en cirkulär ekonomi i byggsektorn genom att introducera nya standarder och förordningar för återvinning av betong. Detta initiativ syftar till att minska byggavfall och öka användningen av återvunnet material i olika byggprojekt.
Betong i arktisk miljö testas i Narvik
Ar2CorD, eller Arctic Climate Concrete Durability, är ett forskningsprojekt som tar sig an en av byggindustrins största utmaningar: att skapa hållbar klimatförbättrad betong, eller LCC, Low-Carbon Concrete, för extrema klimat. Projektet, som leds av UiT Norges arktiska universitet och finansieras av EU:s Interreg Northern Periphery and Arctic-program, samlar forskningsinstitutioner och industripartners från hela Norden.
Innovativ bergtunnellösning för Västlänken
Vid den framtida Korsvägen-stationen i Göteborg sker nu arbete som beskrivs som unikt i sitt slag. Här byggs en bergtunnel som bryter med traditionella metoder – betongpelare ersätter bergpelare.