Stora vinster att bevara och renovera istället för att bygga nytt

Studien är genomförd i Halland, men klimatbesparingspotentialen och avfallsminskningen är generell och applicerbar i hela Sverige. IVL har i samarbete med Bruka Halland tittat specifikt på två skolor som står inför rivning, alternativt ombyggnation, och räknat på fyra olika ombyggnadsscenarier – från rivning till mindre renovering.

Studien har också undersökt vad som är möjligt att återbruka och vilka klimatvinster och minskade avfallsmängder det skulle innebära.

– Genom att förlänga livslängden för de byggnader vi redan har och återbruka mer kan vi göra stora besparingar, både sett till utsläppsminskningar, ökad resurseffektivitet och kostnader. Det här visar vilken outnyttjad potential som finns på det här området, säger Johanna Andersson, IVL, expert på cirkulärt byggande och den som har lett projektet om återbruk i halländska byggsektorn.

Resultatet visar på betydande ekonomiska och miljömässiga vinster med att bevara och renovera byggnader jämfört med att bygga nytt. Om man bevarar stommen vid en ombyggnation ger det 60 procent lägre klimatpåverkan och 76 procent mindre avfallsmängder och materialförbrukning jämfört med om man river och bygger nytt. Återbrukar man samtidigt byggmaterial så blir miljövinsterna ännu större.

Om man i framtiden skulle arbeta med att både bevara de skolor som finns samtidigt som man återbrukar byggmaterialet vid dessa ombyggnationer skulle man kunna få en potentiell klimatbesparing på 5 100 ton koldioxidekvivalenter per år, jämfört med om man i stället bygger nya, likvärdiga skolor.

– Det motsvarar cirka sju procent av den totala årliga klimatpåverkan från byggaktiviteter i regionen. Så om bevarande och återbruk skulle tillämpas på samtliga skolor i Halland framöver ger det en märkbar effekt, säger Johanna Andersson.

Rapporten går inte in på tekniska förutsättningar utan vill peka på potentialen med bevarande och återbruk.

– Min erfarenhet är att det går lite för fort och enkelt att riva och bygga nytt och att man tycker att det är enklare att börja från scratch. Vi vill verkligen ändra perspektiven och ställa frågan: Kan vi använda det vi redan har?

Fortfarande finns mycket att göra för att realisera potentialen.
– Vi måste få till en fungerande återbruksmarknad och den finns inte riktigt idag. Marknaden är omogen och det finns inte lösningar för allt. Men vi vill med rapporten peka på att om vi får allt i rullning skulle man kunna göra de här besparingarna.

Vad krävs för att det ska bli mer återbruk?
– Alla aktörer behöver dra sitt strå till stacken. Det måste finnas en affär för företagen att våga satsa på cirkulära flöden. Samverkan är också viktigt, att det finns organisatoriska mål och att kommuner och företag sätter tydliga mål och att vi får styrmedel så att det blir storskaligt, till exempel genom skattelättnader på moms på återbrukat material.

Enligt rapporten investeras det omkring 1,1 – 3,5 miljarder kronor i projekt som kan vara relevanta för återbruk i den halländska bygg och fastighetssektorn.

Läs rapporten här