MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow
Norrköping bäst i Sverige på klimatanpassning 2025 – Helsingborg i topp, medan Gällivare, Munkfors och Grums ligger i botten.

Norrköping bäst i landet på klimatanpassning – men stora skillnader kvarstår

Roger Andersson

Roger Andersson

Roger Andersson har varit chefredaktör för Tidskriften Betong mellan 2004-2021. Han har även varit sportjournalist, informationschef, utbildad till undersköterska och lastat väskor på Arlanda. Drömmer om att göra ett samhällsbyggnadsevent i Globen.

För andra året i rad toppar Norrköping listan över Sveriges bästa kommuner på klimatanpassning. Det framgår av en ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring. Framgångarna i Norrköping tillskrivs politisk styrning, långsiktigt arbete och samverkan med forskarsamhället.

– Här har Norrköping varit extra framgångsrika, säger Pär Karlsson på Svensk Försäkring.

Bakom Norrköping återfinns Boden, Helsingborg, Kristianstad, Linköping och Lomma i toppskiktet. Gemensamt för de högst rankade är politiska beslut, resursfördelning och strategisk uppföljning.

Samtidigt visar rapporten på stora skillnader i landets 290 kommuner. Poängen sträcker sig från 0 till 33, där 24 kommuner når över 30 poäng – en ökning från 19 i fjol. Men 43 kommuner hamnar under 10 poäng. Bland dessa finns Gällivare, Munkfors, Dals-Ed, Grums och Lessebo – de fem sämst rankade i årets kartläggning .

Det är främst små kommuner som halkar efter, vilket ofta beror på begränsade resurser och kompetens, enligt rapportförfattarna.

Av de tio största kommunerna i Sverige sticker Helsingborg ut positivt – plats 3 i rankningen. Göteborg hamnar på plats 39 och Stockholm på plats 45. Övriga storstäder som Uppsala (plats 63), Malmö (82) och Västerås (129) placerar sig betydligt längre ner, trots större resurser.

– Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra behöver alla arbeta aktivt med att anpassa samhället för ett allt mer extremt väder, säger Magnus Hennlock vid IVL.
Han påpekar att mycket arbete återstår, trots framsteg.
– Det har gått tio år sedan vår första kartläggning. Tempot i klimatanpassningen behöver öka.

Rankningen i Klimatanpassning 2025 bygger på en enkätundersökning som utgår från EU:s sexstegsmodell för klimatanpassning, kallad Adaptation Support Tool. Kommunerna får poäng utifrån hur långt de kommit inom varje steg. Här är en sammanfattning av vad som ger poäng:

  1. Etablera klimatanpassningsarbetet
    – Politiska beslut i kommunfullmäktige/styrelse
    – Tydlig ansvarsfördelning och styrning
    – Avsatta personella och ekonomiska resurser
    – Kommunikation och information internt och externt
  2. Identifiera risker och sårbarheter
    – Analyser av tidigare och framtida extrema väderhändelser
    – Användning av klimatscenarier och tidsperspektiv
    – Inkludering av flera sektorer och geografiska områden
    – Samverkan med angränsande kommuner
  3. Identifiera anpassningsåtgärder
    – Kartläggning av tekniska, administrativa och naturbaserade åtgärder
    – Användning av goda exempel och rekommendationer
  4. Välja åtgärder
    – Bedömning och prioritering av åtgärder
    – Beskrivning av kostnader, ansvar och genomförandebehov
  5. Genomföra åtgärder
    – Praktisk implementering inom olika kommunala verksamheter
    – Integrering i planeringsdokument och investeringar
  6. Följa upp och utvärdera
    – Rutiner för uppföljning och lärande
    – Återkoppling till politiken och revidering av mål

Varje delmoment har delfrågor med poäng, där full poäng kräver både strategisk och operativ nivå samt dokumentation. Totalpoängen (max 33) speglar hur systematiskt och konkret kommunen arbetar med klimatanpassning.

Läs mer