
Vi på ByggFramtid letar aktivt efter konstruktiva lösningar på vår tids utmaningar inom bygg- och fastighet.
Återbruk kommer stort, vilket är glädjande – men utvecklingen kantas av en mängd utmaningar. Här är en sammanställning av några röster från branschen som Tidningen Byggmaterial har gjort om svårigheterna med återbruk i stor skala.
Sammanfattningsvis pekar de på utmaningar gällande:
Vi vill nu gärna höra från dig. Har du lösningar som fungerar i praktiken? Finns det projekt, samarbeten eller tekniska innovationer som fått återbruket att lyfta? Hör av dig så kan vi samla röster från branschen – den här gången om vad som fungerar och hur vi tar nästa steg mot ett mer cirkulärt byggande.
Tipsa mig på Cecilia@byggframtid.se

Röster ur Tidningen Byggmaterial.
Hela artikeln här
David Lindén, Nordströms:
“Brist på volymer och otydliga gränsdragningar hämmar utvecklingen. Gemensamma definitioner, uppskalning och tydligare kravställning krävs.”
Johanna Pierre, Mestergruppen:
“Svaga incitament och logistik anpassad för nytt material gör återbruk svårt. Spårbarhet, dokumentation och hantering av moms och lagstiftning är stora hinder.”
Gunilla Sandström, Ahlsell:
“Kunder vill ha dokumentation, CE-märkning och garantier – svårt i dag. Vi behöver nya affärsmodeller, mer kunskap och strukturer för att ta tillbaka och kvalitetssäkra material.”
Alexandra Rosenqvist, Beijer Byggmaterial:
“Vi pratar gärna återbruk, men behöver börja med cirkulära affärsmodeller. Linjärt tänk bromsar, och garantifrågor återkommer ständigt.”
Elina Aggerstam, Derome:
“Affärsmässighet och lönsamhet saknas. Rätt material i rätt volymer och tydliga krav är avgörande – branschen måste samarbeta bättre.”
Therese Fridd, Kesko Sverige:
“Begreppsförvirring kring vad som är återbruk försvårar. Dokumentation och spårbarhet kräver samarbete i hela värdekedjan.”
Isabel Cadenius, Bygma:
“Systemet är byggt för nyproduktion. Utan regelverk som stödjer cirkulära modeller stannar återbruket vid ambitioner.”
Monica Björk, Byggmaterialhandlarna:
“Byggreglerna utgår från nya material. Vi behöver flexiblare regler, momsbefrielse och ROT-justeringar som gynnar återbruk.”

Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.