Kan långsiktighet möta modern snabbhet?
Varje morgon möts vi av nya utspel, politiska och kulturella. Vi möts ständigt av nya tekniska lösningar som skapar nya möjligheter att lösa gamla problem.
De senaste åren har präglats av en snabb omställning: först en utveckling mot hållbarhet, jämställdhet, urbanisering och digitalisering. Sedan i den omvända riktningen – eller åt helt nya håll.
Hastigheten i omställningen handlar både om storpolitik, delvis kulturella förändringar och teknisk utveckling. Oavsett vilken bakgrund som driver förändringarna har tempot gått upp.
Samtidigt är samhällsbyggnadsbranschen och kanske i synnerhet arkitektbranschen – måna om att tänka långsiktigt. På goda grunder, såklart: hus, infrastruktur, stadsplanering: ofta handlar det om projekt och planering som ska hålla i decennier, kanske sekel. Stadsplanering har inte sällan överlevt tusentals år.
Hur kan arbetet med dessa långa linjer, som spänner över långa tider och som behöver vara relevanta för flera generationer, hur kan detta kombineras med de ständigt fluktuerande perspektiven som präglar samtiden?
Jag har inga snabba och enkla svar på den frågan.
Men jag tänker att bara insikten om att vi spelar på olika planhalvor i debatten kan förklara en del av frustrationen som många av oss känner. Det är inte så konstigt om den som söker snabba svar letar på andra ställen än hos den grupp som är van vid att tänka långsiktigt.
Men det finns saker att göra, för att nå längre i debatten.
Det ena handlar om att välja sina strider. Att inte dras med i det ofta galna kulturkriget eller i frågor där man redan från början hamnar i underläge.
Det andra är att ständigt påminna om att vi bygger miljöer som ska hålla – att våga tänka långsiktigt, att vara en röst för de långa linjerna.
Det är tillräckligt mycket drama i dagens debatt, för många kortsiktiga utspel, för många som försöker fånga tidsandan och ta poänger på den.
Boken “Tänka, snabbt och långsamt” av Daniel Kahneman kan fungera som illustration till detta. Där beskrivs hur vårt tänkande fungerar, och att det sker med två olika system: System 1 och System 2. Det kortsiktiga, kallat System 1, sker reflexmässigt, det andra, System 2, bygger på eftertanke, kunskap och logik. Båda systemen behövs, men fungerar helt olika.
Samhällsbyggnadsbranschen vinner på att vara långsiktig. Även i debatten.
Läs mer
Mycket lärande när universitet satsar på återbruk
När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.
Återvunnen plast testas i 3D-printade golvstolsystem
Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?
Kontorsdesign styrs för mycket av trender
Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.