
Tuva Marminne, årets byggkvinna 2025. Foto: Byggföretagen.
När Tuva Marminne sätter tapet eller målar är det kanske inte alltid hon tänker på att hon blivit en symbol för förändring i byggbranschen. Men sedan hon utsågs till Årets byggkvinna 2025 har hennes röst fått större genomslag.
Den här dagen fångar vi henne stående på en stege i färd med att måla ett tak.
– Jag rör mig i ganska små sammanhang och har inte samma möjlighet att få genomslag som de som jobbar i större företag. Men tack vare utnämningen har jag blivit pratat till gymnasieskolors yrutbildningar där jag fått med elever om jämställdhet säger hon.
Hon har även träffat studie- och yrkesvägledare i regionen för att bidra till en bredare bild av hur det är att arbeta i byggbranschen.

Tuva Marminne, årets byggkvinna 2025. Foto: Byggföretagen.
Tuva Marminne arbetar som målare på Anders R Nilsson Måleri AB i Falkenberg och har genom sitt yrkeskunnande och sitt engagemang blivit en förebild för både kollegor och yngre kvinnor som överväger och karriär i byggbranschen.
När hon fick priset lyfte juryn särskilt fram hennes insatser för arbetsmiljö och jämställdhet. Bland annat har hon arbetat för att normalisera riskbedömningar och anpassningar för gravida på arbetsplatser, frågor som länge varit svåra att prata om i branschen.
Utvecklingen i branschen går enligt Tuva Marminne åt rätt håll.
– Det är mycket på gång. Antalet kvinnliga sökande till byggutbildningar har ökat mycket, vilket är väldigt glädjande, säger Tuva Marminne.
Orsakerna kan vara flera, tror hon. Från konjunkturläget till att nå ut i branschen och bli bättre på branschen till en bättre målgrupp.
Antalet kvinnliga sökande till byggutbildningar har ökat mycket.
Men hon varnar samtidigt för att tro att jämställdhetsfrågan därmed är löst.
– Jämställdhetsarbete är inte något man kan checka av genom att säga att vi har en viss procent kvinnor. Det är en process som man måste fortsätta jobba med.
För henne handlar arbetet om att förändra både kultur och synsätt.
– Det kan handla om att stoppa machokulturen, att prata om hur vi möter varandra och hur vi ser till exempel föräldraledighet eller psykisk ohälsa. Vi är alla människor och alla tjänar på att de här frågorna lyfts.
Vad gör att du trivs på din arbetsplats, Anders R Nilsson Måleri i Falkenberg?
– Jag har stor frihet under ansvar och jobbar ofta själv i olika projekt. Det är ett självständigt yrke och jag tycker om att resultatet av det jag gör. Jag har en bra ledning och bra kollegor. Och så är det kundkontakten.
I april ska nästa Årets byggkvinna utses. Till sin efterträdare skickar hon en enkel hälsning:
– Jag önskar dem all lycka!
Fakta: Årets byggkvinna
Årets byggkvinna är en utmärkelse som lyfter fram kvinnliga förebilder i byggbranschen och syftar till att få fler kvinnor att söka sig till sektorn. Ambitionen är att bidra till en jämnare könsfördelning och en mer inkluderande arbetskultur i branschen.
Priset instiftades 2021 av Byggföretagen tillsammans med Sandra ”Byggsandra” Mobaraki, Sveriges första bygginspiratör.
Inför Årets byggkvinna 2026 får allmänheten vara med och påverka genom ”Folkets röst”. Omröstningen pågår mellan 27 mars och 10 april, då finalisterna presenteras.
Vinnaren utses 23 april i samband med evenemanget Nordbygg by night .
Nominerade:
Skåne län
Västra Götaland
Hallands län
Jönköpings län
Stockholms län
Upplands län/Uppsala
Värmlands län
Närke
38. Sanna Svensson – Platchef – NA Bygg AB
Västerbottens län
39. Lina Örnberg – Platschef – Peab Sverige AB
Norrbottens län
Nationellt
42. Anna Rhodin – Affärsutvecklare och grundare – ByggDialog AB
43. Josefine Högberg Mårder – Försäljningschef – ITW construction
44. Julia Lundberg – Chef Jämställdhet, Mångfald & Inkludering – Peab AB
45. Maria Nordin – Verksamhetsutvecklare – Galaxen bygg
Catharina Elmsäter-Svärd, vd Byggföretagen – Kim Söderström, förbundsordförande Byggnads – Jeanet Corvinius, ordförande Byggcheferna – Gabriella Lavecchia, förbundsordförande SEKO – Jonas Steen, ordförande SME-utskottet, Byggföretagen – Malin Söderson, Årets byggkvinna 2022 och vd Iskad.

När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.

Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?

Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.