
Ny forskning från Arkitektur, teknik och teori vid KTH visar att kontorets utformning är viktigare än man tror, inte minste för att få tillbaka medarbetare efter pandemin.
– Valet av kontorsdesign påverkar arbetsplatsklimat och relationerna mellan kollegor, säger Christina Bodin Danielsson, forskare inom arkitektur vid KTH.
Hon har gjort studien tillsammans med Töres Theorell, forskare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms Universitet.
Vissa kontorstyper var bättre på att skapa förutsättningar för trivsel och återhämtning hos medarbetarna. Kontor som erbjuder egna rum åt medarbetarna, cellkontor, gav bäst resultat i nästan alla psykosociala faktorer. Forskarna tror att detta beror på att det egna rummet ger en känsla av större kontroll.
Men även delade kontor, där två-tre personer delar på samma yta, har flera fördelar, vilket kan förklaras av att man i sådana rum får stöd av kollegorna i närheten.
Studien visade också på skillnader mellan män och kvinnor. Bland annat hade män störst problem med aktivitetsbaserade kontor, där medarbetaren inte hade något eget skrivbord eller tillgång till stödmiljöer.
Kvinnor hade störst problem med “kombikontor”, där fokus ligger på grupparbete. Det gällde i synnerhet små öppna kontor.
– Jag tycker generellt att företag är för trendkänsliga när man utformar sina kontor. De borde i stället se till organisationens behov och till vad forskningen säger om olika typer av kontor och deras påverkan på arbetsmiljön och välbefinnandet, säger Christina Bodin Danielsson.
Studien är unik och först i sitt slag med att undersöka just kopplingen mellan design och hälsa.
– Detta är den första vetenskapliga studie som faktiskt undersöker kontorsdesignens eventuella påverkan på den psykosocial arbetsmiljön och hur detta eventuellt påverkar medarbetarnas hälsa, säger Christina Bodin Danielsson.

När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.

Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?

Regeringen presenterade den 9 februari en ny nationell strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Strategin beskrivs som ett viktigt steg, men får samtidigt kritik för att vara otydlig, sakna konkreta mål och komma sent i förhållande till de globala åtagandena.