MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow

Kunskapstappet i byggbranschen ger utmaningar för hela systemet

Magnus Höij

Magnus Höij har varit journalist och bevakat IT, webb och modern kommunikation i många år. Han har även varit förbundsdirektör för Innovationsföretagen, branschorganisationen för arkitektkontor och teknikkonsulter. Nyfiken och framtidsinriktad med basen i Falun.

När erfarenhet och expertis försvinner i lågkonjunkturens spår skapas ett farligt glapp i byggsektorn. Samtidigt som nya byggregler kräver högre omdöme och AI gör intåg, varnar ÅWL Arkitekters vd Cecilia Holmström för att branschen tappar sin viktigaste tillgång: den kollektiva kunskapen.

Samhällsbyggnad är en utpräglad kunskapsbransch. Men under de senaste årens tuffa konjunktur har kompetens lämnat sektorn i snabb takt – hos beställare, kommuner och hos konsulterna. Cecilia Holmström, vd på ÅWL Arkitekter, ser med oro på hur den gemensamma erfarenhetsbanken urholkas.

– Det handlar inte om att peka ut enskilda aktörer, utan om en systemutmaning. När många organisationer tvingas dra ner på bemanningen förlorar vi den dialogpartner som krävs för att nå riktigt bra resultat, säger hon.

Ett bra genomfört uppdrag vinner på att både beställare och leverantör har hög kompetens och erfarenhet. Tappas den bort på något håll riskerar även kvalitet och hållbarhet att minska.

Frågan blir extra brännhet i ljuset av de nya byggregler som nu sjösätts. Syftet är att komma bort från den stelbenthet som de gamla reglerna ibland skapade. Men friheten kommer med en prislapp: ökat ansvar från hela sektorn.

– Att lätta på regelverket fungerar bara om det finns någon som kan säkerställa att lösningarna håller över tid. Det är arkitekten som ska säkra kvalitet och hållbarhet, men det förutsätter att beställaren ger oss platsen och tiden att vara den kontrollfunktionen. Om kunskapen saknas i något led riskerar vi att bygga in fel som blir dyra för framtiden.

Cecilia Holmström kombinerar vd-rollen på ÅWL med ett djupt engagemang i branschens utveckling, bland annat genom ett engagemang i Innovationsföretagen. Som innovatör ser hon det som sin uppgift att utmana bilden av vad en arkitekt är.

– Vi står inför ett skifte där vi måste utmana bilden av arkitekten som enbart gestaltare och istället visa att vår kompetens är nödvändig för att minska risk och öka värde. En strategisk partner som navigerar i en alltmer komplex värld, säger hon.

I diskussionen om effektivisering nämns ofta artificiell intelligens, AI, som en stor möjliggörare. Men Cecilia Holmström, själv en innovatör och flitig AI-användare, höjer ett varningens finger för tron att tekniken kan ersätta mänsklig expertis.

– AI är ett fantastiskt verktyg, i händerna på den som kan ställa rätt frågor, den som kan området. Då hjälper det oss att nå längre och se fler möjligheter exempelvis i tidiga skeden. Men ju fler alternativ AI presenterar, desto mer mänsklig erfarenhet krävs för att tolka dem. Det handlar om att kunna hantera målkonflikter och komplexitet där det krävs omdöme. AI frigör tid, men en del av den tiden måste vi lägga på att skapa ännu högre värde, inte på att spara in på arkitekttimmar.

För ÅWL Arkitekter har de senaste årens lågkonjunktur inneburit en strategisk omställning. Från att ha haft en mycket stark tyngdpunkt på bostäder i Stockholm och Östergötland, har kontorets hus- och landskapsarkitekter uppdrag inom allt från bostäder, skolor och badhus till komplex stadsutveckling och ombyggnadsuppdrag över hela landet.

– Vi har gjort ett medvetet val att bredda oss. Det har varit framgångsrikt och gör att vi kan behålla och utveckla den spetskompetens som behövs när branschen väl vänder igen, säger Cecilia Holmström.

Cecilia Holmström har varit vd för ÅWL arkitekter sedan 2020 och har en bakgrund från bland annat Tengbom. Men oavsett roll har drivkraften alltid varit densamma: att ständigt flytta fram positionerna för vad arkitektur kan bidra med i samhällsbygget.

Läs mer