Ny handbok för bättre hållbarhetsarbete

Många behöver bidra till ett hållbart byggande. Och vi vet att många arkitekter känner sig manade att bidra med sin kunskap och förståelse. Men har arkitekten rätt verktyg och den helhetssyn som krävs?

Anna-Maria Blixt utgår från att det behövs mer – och har skrivit en bok för att bidra till en stärkt förståelse: Handbok i omställningen för arkitekter, utgiven av Svensk Byggtjänst.

– Arkitekter är generellt supersmarta så där klämmer verkligen inte skon, men omställningen med alla dess rörliga delar och historia är omfattande och det är svårt att hålla allt i huvudet eller veta var man kan få överblick över grundläggande information. Boken är skriven för att täcka det behovet. Jag önskar faktiskt att jag själv hade haft en sådan här bok när jag jobbade som arkitekt, säger hon.

Idag doktorerar hon på Chalmers, men hon har en bakgrund från konsultvärlden, med roller på både Tengbom och Link. Genom ett omfattande återbruksprojekt för 10 år sedan fick hon upp ögonen för cirkulär ekonomi och har sedan drivit frågorna kring omställningen för arkitekter och bygg- och fastighetsbranschen aktivt. Sedan fyra år tillbaka arbetar hon på IVL Svenska Miljöinstitutet med praktiknära forskning i förändringsfrågorna. Det var hennes synliga engagemang som gjorde att hon fick frågan om att skriva en omställningsguide.

– Vi tar inte sällan förhastade beslut, där vi inte tänkt igenom helheten. Den omställning vi står inför kräver en större förståelse för hela systemet – för klimat och för miljö, för målsättningar kring hållbarhet och för ekonomiska drivkrafter. Man måste förstå hur saker och ting hänger ihop, säger hon.

En av de större bristerna hos arkitekter är förståelsen för beställarens affär och projektets ekonomi. Om arkitekten fick ett bättre ekonomiskt språk skulle det vara lättare att få större mandat i projekten, tror hon.

– Vårt moderna samhälle är uppbyggt på att mäta och bedöma kostnader. Om klimat- och miljöpåverkan hade kommit med en prislapp hade omställningen skett automatiskt. Den detaljen missades i vårt ekonomiska system vilket har möjliggjort vår skyhöga produktionstakt som i sig orsakat – och orsakar – stor klimat- och miljöpåverkan. Det är en viktigt att kunna göra den kopplingen.

Hon använder begreppet ”true cost” för att fånga helhetskostnaderna.

– Begreppet väger in de konsekvenser som vårt agerande och byggande har på klimat och miljö. Idag är den dimensionen ofta förbisedd.

Men utöver förståelsen för ekonomi och pengar vill Anna-Maria Blixt se en arkitektkår som tar för sig, som tar plats.

– Vi behöver en bransch med större kollektivt självförtroende, där man tror på sig själv. I många andra länder har arkitekten bibehållit den starka ställning som svenska arkitekter också hade fram till mitten av 1900-talet. Jag tror att det är viktigt att man strävar efter att återta den ställningen för att kunna påverka omställningsfrågorna mer effektivt, säger hon.

Hon understryker att detaljerna i omställningsarbetet förvisso är viktiga, men att vi framför allt måste förstå helheten, så att man kan se kritiskt på information som presenteras för en och i slutändan kunna ta mer välgrundade beslut. I bokens inledning skriver hon:

”Omställningen handlar inte bara om att lämna det fossila bakom oss, utveckla tekniska lösningar eller använda biobaserade material, utan om en bredare förändring där minskad negativ systempåverkan och långsiktig resiliens måste styra.”

De målkonflikter som uppstår tror hon att vi måste bli bättre på att hantera – men kanske framför allt förklara.

– Vi är i ett läge nu där vi måste göra avkall. Och det är kanske inte så farligt, tänker jag. Vi som samhälle är väldigt priviligierade, men det har delvis byggt på att vi har försökt klämma in ett oändligt liv på en ändlig planet. Acceptansen för att omställningen kommer att betyda avkall är en nyckel i förändringsarbetet.

En av de konkreta utmaningarna idag handlar om en fungerande marknad för återbruk.

– Men ännu viktigare är att vi tar hand om det vi redan byggt genom att jobba med renovering, underhåll och förvaltning av befintligt byggnadsbestånd. Vi kommer att tvingas förflytta oss från att vara producenter till att bli förvaltare av den byggda miljön. Det är en ganska stor förändring, men också en av de mest spännande.

Boken är uppdelad i en teoretisk och en praktisk del. Anna-Maria Blixt är helt klar över att frågorna hela tiden ändras, liksom behoven.

– Att ge färdiga svar är svårt i en ständigt föränderlig tid, så boken handlar mycket om att ge en större och grundligare förståelse för att kunna ställa rätt frågor.

Anna-Maria Blixt tar också död på två myter, som många nog kan känna igen sig i.

– Många tänker att man som enskild individ inte kan göra stor skillnad. Det är helt fel. Och många låser sig i att det inte går att jobba hållbart om kontoret eller kunden inte efterfrågar det. Det är också fel. Det finns alltid något man kan göra för att påverka projektet eller kontorets hållbarhetsfokus. Ett litet steg är bättre än inget alls. Alla betyder något och alla kan göra något.

Boken vänder sig alltså till arkitekten, men även arkitektkontoret har en viktig roll som en organisation med många kompetenser.

– För ett kontor handlar det mycket om identitet och målsättning: Vilken roll vill vi ha som arkitektkontor? Vilka områden är viktiga för oss och hur mäter vi våra framsteg för att nå uppsatta mål?

Tiderna är tuffa, och många arkitektkontor söker med ljus och lykta efter nya uppdrag. Det kan vara frestande att ta det första som dyker upp, även om det går på tvärs med hållbarhetsfrågorna.

– I dagens tuffa läge måste man förstås göra vad som krävs för att överleva som verksamhet, men vi måste förstå att hållbarhetsarbetet är en fråga som vi inte kan ducka för. Omställningen är oundviklig. Att prioritera kompetens- och kunskapsutveckling inom området är också en framtidssäkrande åtgärd, säger Anna-Maria Blixt.