Nytt kapital till startup inom cirkluaritet

De allra flesta är överens om att byggbranschen behöver återbruka mer och hitta sätt att nyttja återvunnet material. Och många hittar också lösningar i sina olika projekt: både arkitekter, ingenjörer och entreprenörer.

Men ska byggsektorn få större kraft i arbetet och minska användningen av jungfruliga råvaror krävs något mer: strukturer, organisation – och nya företag.

Lovisa Sunnerholm har en ekonomiutbildning och bakgrund från Electrolux. Där har hon arbetat med hållbarhet under lång tid, i tät samverkan med experter. Hennes frustration över bristerna i byggbranschens hållbarhetsarbete fick henne att fundera: vad kan vi göra för att dra nytta av allt det material som idag går på deponi?

Tillsammans med det som senare skulle bli hennes kompanjon, Miriam Bichsel, började de leta efter möjligheteter. Efter åtskilliga besök på återvinningscentraler och tillsammans med tekniska experter hittade de en formel på hur sanitetsprodukter, kakel och klinker kan omsättas till något nytt. Produkten blev ReCeramix, som innehåller över 90 procent återvunnet material.

Nu har bolaget fått nytt kapital för att kunna fortsätta växa: både i produktion, affärsutveckling och marknadsföring. Bolaget har nyligen tagit in 4,6 miljoner kronor i en värdering på 30 miljoner. Samtidigt deltar företaget i ett EU-projekt för att utveckla cirkulära materialflöden.

– Det är ett kvitto på att vi är på rätt spår. Vi driver på en förändring som väldigt många innan oss pratat om, säger Lovisa Sunnerholm.

Bland investerarna finns både arkitekter, profiler från återvinningsbranschen och från Tarkett. Bakom investeringen står även RadCap som fokuserar på att stötta kvinnliga entreprenörer.

Utgångspunkten för det som senare skulle bli Enkei och produkten ReCeramix var alltså mer en fråga och en frustration, inte en färdig lösning. Arbetet på återvinningscentralerna var ändå inte planlöst.

– Vi hade med oss tre perspektiv när vi började leta efter svaret på vår fråga. För det första: fraktionen behövde vara stor nog att kunna kommersialiseras. För det andra skulle klimatpåverkan vara betydande från just denna fraktion. Och för det tredje: lösningen skulle behöva vara estetiskt tilltalande. Vi tror att det krävs för att komma åstadkomma en förändring, säger hon.

Det var långt ifrån självklart att sanitetsprodukter och kakel skulle kunna göras om till något nytt.

– Under arbetet i det lab vi använde var det någon som sa till oss att detta var ”mission impossible”. Men det gick, säger Lovisa Sunnerholm.

Fokuset på återbruk, hållbarhet och design gjorde att de första testerna av materialet blev småskaligt och med ett annat fokus.

– Tidiga designobjekt och mindre installationer blev ett sätt att validera materialet, produktionen och marknadens respons. Idag ligger fokus på arkitektoniska ytor som bordsskivor, fönsterbänkar och andra interiöra applikationer för professionella kunder.

Med fokuset på ytmaterial, bänk- och fönsterskivor har Enkei kunnat växla upp. Fokus idag är på föreskrivande led och helt på företagsmarknaden, B2B.

– Vi tror på ett tydligt fokus, och i vårt fall är det just ytmaterial som ska synas. Vi vill ersätta betong och natursten i exempelvis bordsskivor. Både betongen och natursten är ändliga resurser, som dessutom ofta transporteras långa sträckor. Det är inte hållbart, säger hon.

Och marknaden finns. Lovisa Sunnerholm menar att det finns ett stort sug efter lösningar som möter de ökade klimatkraven, de nya regelverken och behovet av alternativa material.

Om Lovisas bakgrund som ekonom och från industrin bidrar hennes kompanjon Miriam Bichsel med något annat: mode och design.

– Vi är övertygade om att arbetet med hållbarhet och återbruk måste gå hand i hand med design. Om produkterna inte är estetiskt tilltalande, kommer det sannolikt inte att få fäste på marknaden.

Lovisa Sunnerholm själv har länge velat återvända till entreprenörskapet. Efter många år på Electrolux mindes hon känslan av att driva ett UF-företag och friheten och glädjen i att ha något eget.

– Det var under min mammaledighet som jag åter fick glöden för att starta något eget, säger hon.

Att hon och Miriam inte kommer från byggbranschen ser hon inte som ett problem, snarare som en tillgång.

– Vi har kunnat utmana systemet och se bortom de linjära processerna som branschen använder idag.

En extra dimension är att bolaget idag leds av två kvinnor.

– Branschen har för få kvinnor idag. Vi behöver bli fler som visar vägen.