Vem blir automatiserad? Och vad?
För några år sedan jobbade jag med branschfrågor inom Svenskt Näringsliv, där jag även kom nära både arkitektbranschen och byggsektorn.
Vid ett tillfälle under den tiden höll jag ett fördrag som handlade om vad som händer när digitaliseringen möter urbaniseringen. Eller mer specifikt: vad händer när IT-branschen dundrar in i byggbranschen. Svaret var inte alls givet. Det finns goda skäl till den kultur som gäller inom IT-branschen, på samma sätt som det finns goda skäl till den kultur som råder inom bygg- och anläggningsbranschen.
Men det var nog ingen som ifrågasatte att digitaliseringen skulle få stor påverkan på byggsektorn.
En av bilderna jag delade då var från den amerikanska nyhetstjänsten NPR, som hade byggt upp en tjänst där man kunde få en procentsats på hur sannolikt det var att en viss yrkesgrupp skulle bli automatiserat eller ersatt av en maskin. Tjänsten, som fortfarande finns upp, heter rätt och slätt “Will Your Job Be Done By A Machine?”. Den skapades 2015 och min gissning är att den inte uppdaterats allt sedan dess.
En av mina slutsatser, när jag höll mitt föredrag för några år sedan, var att många jobb, exempelvis snickare, skulle ersättas. Tjänsten förutspådde att det var en sannolikhet på 72,4 % att just uppdraget som snickare skulle automatiseras. För murare var sannolikheten hela 82,4 %.
Tjänsten vägde in perspektiv som “behöver du komma på smarta lösningar”, “behöver du hjälpa andra” och “behöver du krypa in i små utrymmen”. Dessa parametrar låg sedan till grund för beräkningen om jobbet skulle automatiseras.
För arkitekter var samma procentsats 1,8. För civilingenjörer 1,9 procent. Landskapsarkitekter hamnade något högre: sannolikheten var 4,5 % att deras jobb skulle automatiseras.
Nu, mer än tio år senare, har ganska lite hänt. Robotarna har inte tagit över, revolutionen går överraskande långsamt. Vad beror det på? Och finns det lärdomar som vi kan ha nytta av när vi resonerar om hur AI kommer att förändra våra jobb?
En förklaring till att så lite hänt är nog byggbranschens generella förmåga att stå emot förändring. Omvärlden kan ändras snabbt, men byggbranschen står stadigt fast. En fördel ibland, men också något som blir ett konkret problem i andra sammanhang.
En annan förklaring är det vi bygger behöver hålla länge och bygga på rejält med beprövad erfarenhet. Snabba förändringar kan leda till ödesdigra problem längre fram. Jag tror att både allmänhet, politik, beställare och aktörer i varje enskilt projekt känner det ansvaret – och därmed också oron för att göra snabba förändringar.
Sedan har det ju visats sig att robotiseringen fungerar absolut bäst i helt kontrollerade miljöer, med tydliga ramar och förutsättningar. En normal byggarbetsplats är i vanliga fall allt annat än förutsägbar och en överraskande svår uppgift för en robot att bemästra.
Hade tjänsten “Will Your Job Be Done By A Machine?” givit andra svar idag, om den hade tagit hänsyn till den fortsatta digitaliseringen och inte minst utvecklingen inom AI? Sannolikt. Jag gissar att både ingenjörsuppdraget och arkitektuppdraget hade pekats ut som jobb som verkligen kommer att utmanas och där delar av uppdraget kommer att automatiseras inom en snar framtid. Arkitekten hade funnits kvar, men kanske med en mindre portfölj och med mindre inflytande.
Men hade en sådan uppdatering varit mer träffsäker än den som skapades 2015? Jag tror nog inte det. Jag hör förvisso till dem som fascineras av ny teknik. Jag hör till dem som vill att byggbranschen förändras mer, utvecklas och lär sig nytt. Och jag hör till dem som förstår frustrationen från omvärlden över en byggbransch som har notoriskt dåligt rykte och som återkommande underpresterar på flera centrala områden.
Men är det modern teknik, robotar och AI som kommer att råda bot på detta? Även om dessa verktyg kan bli en hävstång för förändring tror jag att vi under överskådlig tid kommer att behöva arkitekter av kött och blod, som både förstår människor, kulturer, som kan tänka både långt och kort.
Kanske är det också så att de moderna AI-systemen, trots sina många styrkor och förtjänster, underskattar svårigheten i att hantera den komplexa värld som ändå utgör ett bygge. De yttre förutsättningarna är helt enkelt väldigt mycket mer komplexa och svåra att beskriva så att AI-tjänsten klarar av uppdraget mer än inom högst begränsade ramar.
Arkitekterna, med hjälp av moderna verktyg, kan se fram emot en ljus om än annorlunda framtid. Även om de inte kan krypa in i små utrymmen.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.