Slaggbetong klarade simulerat hållfasthetskrav utan uppvärmt skydd
I examensarbetet från maj 2026 har Isak Granert och Jonatan Jerström, examensarbetare vid Lunds tekniska högskola, tagit fram lathundar för gjutning med slagginblandad betong. De visar kombinationer av åtgärder som klarar bestämda krav i simuleringarna, inte ett gjutrecept som fungerar på alla arbetsplatser.
Ett exempel gäller ett bjälklag i betongklass C20/25 vid noll graders utetemperatur och vindstilla väder. Bjälklaget består av 50 millimeter plattbärlag och 190 millimeter pågjutning. Betongen ska nå 70 procent av sin slutliga hållfasthet, antingen inom sju dygn eller inom fjorton.
För sju dygn redovisar lathunden en kombination med 30 procent slagg, en 50 millimeter tjock vintermatta och ett vindtätt skydd under bjälklaget, uppvärmt till 20 grader över utetemperaturen.
Med fjorton dygn redovisas i stället 40 procent slagg och samma tjocklek på vintermattan. Skyddet under bjälklaget är fortfarande vindtätt, men värms inte upp. I båda fallen är betongen 20 grader vid gjutningen och motgjutningsytan fem grader.
Hållfasthetsutveckling för tre betongsammansättningar vid utetemperatur 5◦C.
Skillnaden mellan betongtyperna är endast slagghalten, allt annat lika. Bascement avser
en konventionell betong utan tillsatt GGBS. 20 % slagg avser att 20 % bascement är
ersatt med slagg.
Mer tid är också en härdningsåtgärd
Skillnaden gäller alltså både tiden och betongens sammansättning. Därför går det inte att säga hur stor del av skillnaden mellan paketen som beror på den extra veckan. Studien visar inte heller att det uppvärmda skyddet är den enda möjliga lösningen för sju dygn.
Författarna vill ändå att tiden ska räknas in när härdningsåtgärderna väljs:
– Med detta som bakgrund bör längre cykeltider betraktas som en härdningsåtgärd, skriver de i examensarbetet.
Beräkningarna gjordes i HETT22. Arbetet omfattar också fältmätningar, men där kontrollerades temperaturutvecklingen – inte hållfastheten. Dessutom hade fältgjutningarna andra betongklasser och dimensioner än det simulerade jämförelsefallet. Sju och fjorton dygn ska därför inte läsas som formrivningstider som har bekräftats på en byggarbetsplats.
Även Johan Näswall, examensarbetare vid Umeå universitet, undersökte slagg och härdningsåtgärder i ett examensarbete från 2023. Hans HETT22-simuleringar följdes inte av egna fältmätningar. Han betonade i stället att varje projekt behöver egna beräkningar och att gjutningarna måste följas upp:
– Noggrann planering för projektet är väldigt viktigt samt att gjutningarna följs upp med exempelvis en betongdator för att säkerställa att uppställda krav gällande hållfasthet vid avformning är uppnådd, skriver han i rapporten.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.