Det stora lyftet fyller 15 år
Bakom arenans perforerade aluminiumplåt finns glasade publikytor som bildar klimatskalet. Det yttre plåtskiktet ska både släppa in dagsljus och skärma av solen, enligt projektchefen Ted Mattsson.
I mitten av september 2011 lyftes ett 178 meter långt stålfackverk vid arenabygget intill Globen i Stockholm. Klätterdomkrafter på betongpylonernas toppar drog konstruktionen steg för steg omkring 30 meter upp. Under den fanns montagebädden, till största delen byggd av arenans egna prefabbjälklag.
Förloppet beskrivs av WSP i Nyheter om Stålbyggnad samma höst. Det var den västra huvudbalkens del mellan pylonerna som lyftes. Balken på motsatta sidan och det rörliga takets luckor återstod ännu enligt projektörens redogörelse.
Bygget hette Stockholmsarenan. När publiken senare kom hade namnet blivit Tele2 Arena, och sedan namnbytet i januari 2025 heter byggnaden 3Arena. Men den konstruktionsuppgift som skulle lösas var densamma. En arena med öppningsbart tak skulle få plats på en tomt där projektörerna inte fritt kunde välja var stöden skulle stå.
Grafik från balklyftet på Stockholmsarenan framtaget av SGA Fastigheter.
Tomten bestämde var taket kunde få stöd
Ted Mattsson, projektchef hos beställaren SGA Fastigheter, beskrev begränsningarna inför öppningen i Branschaktuellt.
– En sak som utmärker detta byggprojekt är den ytterst trånga tomten som gör att vi är väldigt styrda av var vi kan ta ned laster i marken. Vi har begränsningar i alla väderstreck, sade han till tidningen.
Nynäsvägen löpte på ena sidan, Arenavägen och järnvägsspår på den andra. Även höjden var begränsad. Enligt WSP begränsade detaljplanen takhöjden till strax ovanför Globens ekvator. WSP beskriver hur byggnaden därför fick en asymmetrisk form, med en högre och bredare läktare i norr än i söder. På västsidan sträckte den sig över Arenavägen.
För takets huvudbärverk valdes två parallella fackverksbalkar på fyra betongpyloner. Vägarna och järnvägen hindrade fler pelarlägen, enligt projektören. Samtidigt skulle öppningen över spelplanen vara fri från stålkonstruktioner.
Pylonernas läge blev en avvägning också inne i arenan. Arkitektoniskt var det önskvärt att placera dem bakom läktarna. Men då skulle avståndet mellan stöden öka, och därmed kostnaden. I WSP:s beskrivning blev kompromissen att placera pylonerna mot läktarna utan att förlora alltför många sittplatser.
Kylvatten från Årstaviken var ett alternativ när arenans energiförsörjning planerades. Men avståndet och effektförlusterna gjorde lösningen ointressant, enligt projektchefen Ted Mattsson. Valet föll i stället på fjärrvärme och fjärrkyla. Fotograf Sören Andersson/www.2see.se
Glidformade torn mötte en variationsrik prefabstomme
Betongtornen göts med glidform. Formen höjs successivt medan konstruktionen växer, i stället för att hela tornhöjden formas på en gång. Utföraren Göteborg Form och Armering berättade om arenaarbetet i samband med ett annat bygge.
– Vi har även gjutit pylonerna till Stockholmsarenan med den här metoden, sade John Lärke, platschef på Göteborg Form och Armering, till Byggvärlden i november 2012.
Han berättade om arenans pyloner i en intervju om arbetet vid Gothia Towers i Göteborg.
Runt tornen bestod betongarbetet av en annan sorts uppgift. WSP redovisade under byggtiden 17 900 betongelement i sitt projekteringsuppdrag, varav bara en liten del var lika.
Prefabriceringen innebar alltså inte att byggnaden kunde sättas samman av ett litet urval identiska delar. Den oregelbundna arenan skulle rymma läktare och de konstruktioner som förde lasterna vidare. Även stålet anpassades till formen. WSP beskriver att alla sektioner var olika och att upprepningseffekter därför inte kunde utnyttjas för stålkonstruktionerna.
Bjälklagen blev arbetsunderlag före balklyftet
När den västra takbalken skulle monteras behövdes ett underlag för att svetsa samman den långa delen mellan pylonerna. Här fick en permanent del av byggnaden först användas i själva byggarbetet.
– Eftersom montagebädden i huvudsak utgörs av ordinarie prefabbjälklag blev kostnaden för montagestål låg, skriver Klas Lilieqvist, WSP:s artikelförfattare, i Nyheter om Stålbyggnad.
Den blivande byggnaden användes alltså som underlag för nästa stora konstruktionsdel, i stället för att hela montagebädden byggdes separat.
Inför lyftet kopplades fackverket till specialställningar vid båda ändarna. WSP anger den lyfta balkens vikt till 1 600 ton. Klätterdomkrafterna på pylontopparna lyfte den från bädden till upplagsnivån.
Där skulle tyngden lämnas över till den permanenta konstruktionen. Upplagsbalkar monterades mellan pylonväggarna inför nedsänkningen av fackverket. På dessa vilade deformationslager som tog emot takbalken. Pylonerna behövdes därmed både för lyftanordningen under montaget och som stöd i den färdiga byggnaden.
Delar av takets teknik följde med upp. Enligt WSP hade maskinrummen för manövreringen av det rörliga taket monterats inne i balken före lyftet. Bildtexten anger två maskinrum på vardera 30 ton.
Fyra torn bar inte hela taket ensamma
De stora pylonerna och huvudbalkarna är bara en del av förklaringen till hur takets krafter togs om hand. WSP:s konstruktionsbeskrivning visar också en väg ned genom betongstommen längs arenans ytterkant.
Det fasta takets fackverk fick stöd både på huvudbalkarna och på en krans runt arenan. Kransens pelarrader vilade på det översta betongplanet. Därmed fördes delar av det fasta takets laster ned utan att gå via de fyra pylonerna.
Även stabiliseringen band samman materialen. Ett horisontellt stålfackverk kopplades till betongstommens skjuvväggar, som tar upp krafter i sidled. Enligt WSP ingick fyra sådana väggar per långsida tillsammans med pylonerna i arenans stomstabilisering.
Takets rörelser satte dessutom gränser för stålkonstruktionen. Projektören beskriver att huvudbalkarna inte fick vrida sig så mycket under lasten från det rörliga taket att luckorna kärvade mot rälsen. Högre stålhållfasthet var därför inte i sig lösningen; även deformationerna måste begränsas.
Publiken kom innan projektet var överlämnat
Att få takbalkarna på plats var inte detsamma som att få hela arenabygget färdigt. Enligt beställarens slutrapport från 2014 skulle arenan enligt avtal ha slutbesiktigats i november 2012. Projektet blev försenat.
Rapporten skiljer mellan det första evenemanget den 20 juli 2013 och den officiella invigningen den 24 augusti samma år. Byggnaden kunde användas innan hela entreprenaden hade överlämnats till beställaren.
Den godkända slutbesiktningen genomfördes först den 23 juni 2014. Även då var ett tjugotal arbeten undantagna, enligt rapporten.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.