Byggnads gör byggkriminaliteten till valfråga

Kampanjen, som lanseras under namnet ”Stoppa Byggmaffian”, är inte bara ett utspel mot kriminella aktörer i byggsektorn. Den är också en markering inför valet. Byggnads vill göra långa underentreprenörskedjor till en politisk huvudfråga och samlar nu in namnunderskrifter som ska överlämnas till regeringen före valet.

-Byggnadsarbetarna accepterar inte att kriminella med maffialiknande metoder vinner marknadsandelar i vår bransch, säger förbundsordföranden Kim Söderström i pressmeddelandet.

Han kopplar kraven till både arbetsvillkor och säkerhet: enligt Byggnads skapar fler egenanställda och kortare entreprenörskedjor bättre kontroll, bättre villkor och säkrare arbetsmiljö.

Kärnan i kampanjen är kravet på ett tak för underentreprenörsled. Frågan har redan blivit politiskt laddad. När Byggnadsarbetaren i fjol frågade riksdagspartierna om de ville införa ett maxtak på två led svarade Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna ja. Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna sade nej eller såg inget behov av ett generellt krav, medan Miljöpartiet var öppet för att utreda frågan men inte ville binda sig för en generell gräns.

Motståndet handlar främst om att ett lagstadgat tak kan slå mot småföretag, specialistföretag och konkurrensen. Moderaterna hänvisade i Byggnadsarbetarens genomgång till behovet av bättre myndighetsstyrning, ansvarsfördelning och kontrollsystem. Liberalerna framhöll att fusk ska bekämpas oavsett var i kedjan det sker, men att ett generellt tak riskerar att försvåra för mindre aktörer med specialistkompetens.

Samtidigt är problembilden i branschen väldokumenterad. Ekobrottsmyndigheten pekar ut bygg som en av de personalintensiva branscher där lågkvalificerad arbetskraft ofta utnyttjas. Myndigheten beskriver arbetslivskriminalitet som fusk, regelöverträdelser och brott i arbetslivet, ofta med inslag av skattebrott, bokföringsbrott och penningtvätt. Konsekvenserna drabbar enligt myndigheten både arbetstagare, seriösa företag och statsfinanserna.

Regeringens egen utredning, Delegationen mot arbetslivskriminalitet, konstaterade i slutbetänkandet 2025 att arbetslivskriminalitet ofta består av komplexa upplägg och rör flera samhällsområden. Delegationen pekade också på att många aktörer numera arbetar med frågan, men att det fortfarande finns luckor och behov av ytterligare åtgärder. Betänkandet skickades på remiss av regeringen i maj 2025.

Byggnads krav kommer också efter ett år där fackets egen kontrollverksamhet lyft fram omfattande brister hos underentreprenörer. Svensk Byggkontroll, som ägs och drivs av Byggnads, granskade under 2025 företag på stora byggarbetsplatser. Enligt rapporteringen om årsrapporten ledde granskningarna till cirka 36 miljoner kronor i retroaktiva ersättningar till arbetstagare. I 45 av 64 avslutade granskningar upptäcktes för låga löner, och i 37 av 64 felaktiga fördelningstal.

Byggföretagen delar inte Byggnads slutsatser fullt ut. Arbetsgivarorganisationen kommenterade Svensk Byggkontrolls årsrapport med att resultaten visar att branschen har arbete kvar att göra, men betonade samtidigt att man måste skilja mellan fel, medvetet fusk och arbetslivskriminalitet.

Arbetsgivarsidan har under det senaste året i stället lyft fram branschgemensamma verktyg och skärpt uppföljning. Byggföretagen lanserade 2025 vägledningen ”Sunda byggen”, med kravområden för bland annat arbetsmiljö, skalskydd, utbildningsbevis, kontrollsystem, inskrivning samt in- och utloggning. Organisationen betonar att uppföljning av ställda krav är lika viktig som kraven i sig.

Även offentliga beställare pekas ut som centrala. Upphandlingsmyndigheten skriver i sitt stöd mot arbetslivskriminalitet att bygg- och anläggningsprojekt ofta upphandlas genom en huvudentreprenör, som i sin tur anlitar underentreprenörer utanför den offentliga upphandlingen. Myndigheten framhåller att beställaren behöver ta ett övergripande ansvar genom hela byggprocessen, eftersom risken för arbetslivskriminalitet finns oavsett om entreprenören är registrerad i Sverige eller i ett annat land.

Byggnads kampanj innebär därför att en redan känd konflikt i branschen flyttas tydligare in i valrörelsen. På ena sidan står fackets krav på lagstiftad begränsning av entreprenörskedjorna och skarpare utestängning av fuskande företag. På den andra finns arbetsgivare och flera partier som hellre vill se bättre kontroller, tydligare ansvar och uppföljning utan ett generellt tak för antalet led.