
Projektet, som finansieras med drygt 20 miljoner kronor från Tillväxtverket och Fonden för en rättvis omställning, samlar aktörer från både industri och akademi. Förutom bolagen deltar Luleå tekniska universitet, Oulu universitet och forskningsinstitutet Swerim.
Fokus ligger på att utveckla så kallad EAF-slagg till ett Supplementary Cementitious Material, vilket kan ersätta delar av den utsläppsintensiva klinkern i cement. Därmed adresseras en central utmaning för cementindustrin, där just klinkerproduktionen står för huvuddelen av koldioxidutsläppen.
Satsningen sker parallellt med SSAB:s pågående omställning från masugnar till ljusbågsugnar, en förändring som inte bara minskar utsläppen från ståltillverkningen utan också förändrar egenskaperna hos de restprodukter som uppstår.
– Det här är ett naturligt nästa steg i vår gemensamma resa med värdefulla lösningar för våra biprodukter. Vi ställer om till ljusbågsugn i Oxelösund med produktionsstart i inledningen av 2027, i Luleå 2029 och därefter i Brahestad i Finland, säger Marko Mäkikyrö, Director By-product sales & development på SSAB.
Heidelberg Materials ser projektet som en del av bolagets strategi för att minska utsläppen från sina produkter, där ökad användning av alternativa bindemedel är ett av huvudspåren.
– Vi ser en stor möjlighet i att inkludera EAF-slagg från SSAB som en del av vår strategi för att minska koldioxidutsläppen från våra produkter, säger Magnus Ohlsson, vd för Heidelberg Materials Cement Sverige.
Sedan tidigare använder Heidelberg Materials delar av SSAB:s slagg i cementtillverkningen i Slite. Men i takt med att masugnsslagg fasas ut i Europa uppstår ett behov av nya alternativa material. EAF-slagg har hittills haft begränsad användning i cement, bland annat på grund av lägre reaktivitet, vilket gör utvecklingsarbetet tekniskt krävande.
Projektet ska därför inte bara utvärdera materialets egenskaper i cement och betong, utan även utveckla processer för att optimera slaggen från laboratorienivå till pilotskala – ett steg som ofta varit avgörande i tidigare forskningsförsök.
Om satsningen lyckas kan den bidra till att knyta samman två av industrins mest utsläppsintensiva värdekedjor, där restströmmar från fossilfri ståltillverkning används för att minska klimatpåverkan i cementproduktionen.

När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.

Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?

Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.