
Avtalet omfattar 3 000 ton per år och materialet ska användas i utvecklingen av fasadprodukter. Bakgrunden är en växande efterfrågan på bindemedel med lägre klimatpåverkan, där tillverkare av torrbruk och prefabricerade produkter söker alternativ till traditionell cementklinker.
VPI är en naturlig puzzolan baserad på hyaloklastit, ett vulkaniskt material som bildas när lava snabbt kyls i kontakt med is eller vatten. Råvaran bryts på Island och transporteras till Sverige för vidareförädling. Den typen av material har länge varit känd inom betongtekniken, men i Sverige har användningen varit begränsad av regelverk snarare än tillgång eller teknisk funktion.
Det förändrades genom införandet av standarden SS 137004:2024 och revideringen av SS 137003:2021+T2:2025, som tillsammans möjliggör användning av naturliga puzzolaner som tillsatsmaterial i betong. Därmed etableras en formell väg för att ersätta delar av cementinnehållet i både betong och byggprodukter.
Internationellt är utvecklingen mer mogen. I USA omfattar standarden ASTM C618 sedan länge naturliga puzzolaner, och materialtypen används kommersiellt som cementersättare i betong. Aktörer som 3M och Ash Grove har byggt affärer kring naturliga puzzolaner, där råvaran bryts och säljs som ett standardiserat tillsatsmaterial till betongindustrin. I vissa fall har produktionen skalats upp just för att öka andelen klinkersubstitut i cement och betong.
I Italien är puzzolaner ännu mer integrerade i cementproduktionen. Där ingår vulkanisk puzzolan direkt i etablerade cementtyper, som CEM II/B-P, där upp till en tredjedel av innehållet kan bestå av naturlig puzzolan. Det är en struktur där materialet inte bara är ett tillsatsmedel, utan en självklar del av cementreceptet.
Det nya är alltså inte materialet i sig, utan att standardisering, typgodkännande och leveranskedjor nu faller på plats samtidigt. Heidelberg Materials har redan använt liknande råvara i egna produkter som Bascement Plus Slite och Byggcement Plus Skövde, men med VPI som separat produkt förändras rollen till att även omfatta leveranser till andra tillverkare.

När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.

Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?

Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.