MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow
Levande fasader i biobetong odlar mossa som renar luft, kyler staden och ökar biologisk mångfald – framtidens gröna betong.

Levande betongfasader med mossa – renar och kyler

Roger Andersson

Roger Andersson

Roger Andersson har varit chefredaktör för Tidskriften Betong mellan 2004-2021. Han har även varit sportjournalist, informationschef, utbildad till undersköterska och lastat väskor på Arlanda. Drömmer om att göra ett samhällsbyggnadsevent i Globen.

En ny typ av betong från nederländska Respyre gör det möjligt att odla mossa direkt på byggnadsytor. Materialet renar luft, kyler staden och ökar den biologiska mångfalden – samtidigt som det kräver minimalt underhåll och kan användas både i nya och befintliga byggnader.

I jakten på hållbara lösningar för stadsmiljön vänder sig forskare och entreprenörer allt oftare till naturen. Ett av de mest uppmärksammade exemplen är det nederländska företaget Respyre, en startup grundad av Auke Bleij vid TU Delft.

De har utvecklat en bioreceptiv betong som inte bara kan återanvändas från rivningsmassor – den är också utformad för att fungera som växtbädd för mossa på byggnadsytor. Resultatet är fasader som fungerar som levande luftrenare, värmeregulatorer och biologiska hotspots i annars hårdgjorda stadsmiljöer.

Till skillnad från konventionell betong, som har en slät, ogästvänlig yta för biologisk påväxt, är bioreceptiv betong designad för att främja mossans etablering och tillväxt. Genom att manipulera betongens textur, porositet och näringsinnehåll kan Respyre skapa en miljö där mossan trivs och långsiktigt klarar sig med minimalt underhåll.

slideshow image

Materialet tillverkas av återvunnen betong och är formulerat för att bibehålla tillräcklig fukt, samtidigt som det är mekaniskt hållbart. Efter applicering behandlas ytan med en biologisk gel som innehåller moss-sporer. Inom 6–12 veckor har mossan etablerat sig och kräver därefter ytterst lite skötsel, eftersom den får sin näring från nederbörd och luftföroreningar.

Mossan fungerar som ett slags levande klimatreglerare och luftfilter. Den absorberar koldioxid och kväveoxider, fångar upp partiklar från luftföroreningar och sänker temperaturen genom evapotranspiration – avdunstning från växten och underlaget. Det ger en lokal kyleffekt som är särskilt värdefull i täta urbana områden som annars lider av värmeeffekter.

Men fördelarna är inte enbart klimatmässiga. Mossytorna bidrar till ökad biologisk mångfald, eftersom de erbjuder mikrohabitat för insekter och mikroorganismer. De skapar dessutom visuellt tilltalande gröna ytor som kan förbättra människors välbefinnande och minska buller.

Levande fasader i biobetong odlar mossa som renar luft, kyler staden och ökar biologisk mångfald – framtidens gröna betong.

Respyres innovation är inte bara en laboratorieprodukt – tekniken har redan testats i flera verkliga miljöer, där den visat sig effektiv i skala. Några av de mest intressanta exemplen inkluderar:

Ljudbarriärer längs motorväg A58, Nederländerna
I ett samarbete med Rijkswaterstaat, Rutte Groep och TU Delft applicerade Respyre sin teknik på ljudbarriärer längs A58 mellan Tilburg och Eindhoven. Projektet syftar till att mäta mossans påverkan på bullernivåer och luftkvalitet, samt hur tekniken klarar olika väderförhållanden.

Amsterdam Marineterrein
På det experimentella stadsutvecklingsområdet Marineterrein i Amsterdam har mossbeklädda betongytor installerats som en del av ett större hållbarhetsprojekt. Här testas tekniken i ett urbant och kustnära klimat, med fokus på biologisk mångfald och integrering i framtidens stadsplanering.

Fasader i Kortrijk, Belgien
Tekniken har även tagit sig över nationsgränserna. I belgiska Kortrijk har Respyres biobetong använts för att skapa mossbeklädda fasader i stadsmiljö, vilket demonstrerar både internationell tillämpbarhet och anpassningsbarhet till olika byggnadstyper.

Även om tekniken har visat stor potential, återstår flera utmaningar. En viktig fråga är hur väl mossan klarar olika klimat, särskilt torrare eller extremt kalla miljöer. Det krävs även mer långsiktiga studier för att kvantifiera effekterna på luftkvalitet och energibesparing. Vidare måste tekniken skalas upp kommersiellt och integreras i byggsektorns normer.

Respyre arbetar just nu med att förbättra materialets livslängd och anpassning för olika typer av byggnadsapplikationer, både inom nyproduktion och vid renovering. De har även startat samarbeten med arkitektkontor, entreprenörer och kommuner för att sprida tekniken vidare.

Källor:
Respyre officiell webbplats: www.gorespyre.com

“Concrete feature: Moss concrete covering many urban challenges” – ConstructConnect, feb 2025

TU Delft Research News

DesignWanted & IOPLUS artiklar om Auke Bleij och Respyres innovationsresa

Läs mer