Ny rapport: Organiserad arbetslivskriminalitet kvarstår

Företag som systematiskt genomför kontroller ser dock minskade risker. Andelen högriskaktörer bland underleverantörer har enligt Ansvar Säkerhet sjunkit från 40 till 22 procent under 2024. Kontroll av utländska bolag är svårare men inte omöjlig – 38 procent av kontrollerade utländska företag bedömdes som högrisk.

Rapporten beskriver hur falska identiteter, målvakter och planerade konkurser används för att undkomma skatt, arbetsmiljökrav och löneutbetalningar. Ett exempel är ett polskt byggbolag som underlåtit att betala skatt trots långvarig verksamhet i Sverige. Ett annat gäller en städfirma där moderbolaget kunde fortsätta verksamheten trots att dotterbolaget, som anställde personalen, gått i konkurs med nio miljoner i skatteskulder.

– Vi ser hur vissa företag startas enbart för att kringgå lagar, tvätta pengar eller dumpa löner. På pappret är allt i sin ordning – men bakom kulisserna pågår ett systematiskt utnyttjande av människor och en illojal konkurrens som slår ut seriösa företag, säger Jessica Löfström, vd på Ansvar och Säkerhet, i ett pressmeddelande.

Låga löner är vanligt – ofta på hemlandets nivå, långt under svenska kollektivavtal. Brister i arbetsmiljön förekommer regelbundet, och svaga kontroller kan innebära att personer utan uppehållstillstånd vistas på samhällskritiska arbetsplatser. AI används enligt rapporten i ökande grad för att skapa trovärdiga men falska identiteter.

– Det här är inte bara ett arbetsmarknadsproblem. Det är ett säkerhetsproblem. Vi har sett exempel på hur personer utan korrekt identitet får tillgång till samhällskritiska arbetsplatser. Det är en situation som kräver skyndsamma och samordnade insatser från både beställare, myndigheter och politiker, säger Jessica Löfström.

Ansvar Säkerhet föreslår 13 åtgärder till beslutsfattare, bland annat skattekort för utländska arbetare (enligt finsk modell), kriminalisering av lönestöld (likt Norge), och stärkt tillgång till offentliga register för kontrolländamål.
Rapporten bygger på 430 svenska och 21 utländska bakgrundskontroller samt ett stort antal arbetsplatsinspektioner.

13 åtgärder mot arbetslivskriminalitet:

1. Skattekort för utländska arbetare, liknande systemet i Finland. Registrering hos Skatteverket före arbetets start.
2. Flytta utstationeringsregistret från Arbetsmiljöverket till Skatteverket.
3. Utvidga kravet på personalliggare till fler branscher (städ, fastighetsskötsel, utomhusmiljö).
4. Förbättra RUT- och ROT-systemen – redovisning av identitet på den som utfört tjänsten.
5. Skärp lagstiftningen om människoexploatering.
6. Kriminalisera lönestöld, inspirerat av Norge.
7. Förbättra EU-samordningen kring skatte- och socialavgifter.
8. Strängare regler för studentvisum, för att motverka arbetskraftsmissbruk.
9. Begränsa missbruk av statlig lönegaranti vid planerade konkurser.
10. Stoppa hängavtal med oseriösa företag, och ställ krav även på arbetsgivarorganisationer.
11. Öka tillgången till offentliga register för upphandlare och kontrollföretag.
12. Se över huvudentreprenörsansvaret.
13. Stärk informationen till utländska arbetstagare om deras rättigheter i Sverige.