Cembureau, den europeiska cementorganisationen, representerar 23 nationella cementorganisationer och cementbolag i EU-länder och associerade medlemsländer. Organisationens syfte är att främja hållbara och konkurrenskraftiga metoder inom cementproduktionen och att stödja industrins omställning mot koldioxidneutralitet.
Den uppdaterade färdplanen sätter upp ambitiösa mål för koldioxidminskning i cement- och betongproduktionen. Tre centrala milstolpar definieras för att tydligt illustrera den förväntade utvecklingen:
2030: En reduktion på 37 % i direkta CO₂-utsläpp från cementproduktion och en minskning på 50 % genom hela värdekedjan. Denna fas inkluderar att använda alternativa bränslen, öka energieffektiviteten och minska klinkerinnehållet (huvudingrediensen i cement) för att sänka utsläppen.
2040: Cembureau planerar att ha uppnått en reduktion på 78 % i cementproduktionen och 93 % genom hela värdekedjan. Detta kräver en kombination av avancerade teknologier för koldioxidinfångning och alternativa råvaror.
2050: Målet är att ha en helt koldioxidneutral cementproduktion i Europa. Organisationen undersöker även möjligheten att göra värdekedjan klimatpositiv, vilket innebär att cementproduktionen inte bara undviker utsläpp utan också kan absorbera mer koldioxid än vad som släpps ut. Detta innebär ett stort steg mot en hållbar och resilient cementindustri.
För att nå dessa mål har Cembureau lyft fram flera viktiga åtgärder som kräver både teknisk innovation och stödjande policy:
1. Koldioxidinfångning och lagring (CCUS): CCUS-teknologier är kritiska för att hantera utsläppen från cementproduktion. Cementindustrin har redan börjat använda CCUS på vissa anläggningar för att fånga upp och lagra koldioxid. Målet är att etablera en storskalig infrastruktur för att hantera de enorma mängder CO₂ som kan fångas och lagras i byggmaterial, såsom betong.
2. Övergång till alternativa bränslen och råmaterial: En viktig del av färdplanen är att överge fossila bränslen till förmån för biomassa och avfallsbaserade bränslen. Samtidigt undersöks möjligheterna att minska klinkerhalten i cement, vilket innebär att använda mindre mängder av cementens mest koldioxidintensiva komponent och istället använda tillsatser som flygaska och slagg. Dessa åtgärder kommer att reducera cementens koldioxidavtryck betydligt.
3. Implementering av cirkulär ekonomi: Cembureaus färdplan lyfter också fram vikten av återvinning och återanvändning inom bygg- och rivningsmaterial (CDW). Betong kan återvinnas och användas som råmaterial, vilket minskar behovet av nyproduktion och sparar både energi och resurser. Den cirkulära ekonomin inom cement och betong har stor potential att minska avfallet och förbättra resurseffektiviteten på lång sikt.
4. Politiska och ekonomiska ramar: För att möjliggöra dessa förändringar kräver CEMBUREAU ett starkt politiskt stöd och omfattande investeringar. De främsta politiska verktygen inkluderar ett stärkt Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM) för att förhindra koldioxidläckage, ökat finansiellt stöd för omställningstekniker och tillgång till billig fossilfri energi. Dessutom förespråkas en utveckling av marknader för koldioxidsnåla produkter, där lågkoldioxidcement och -betong kan konkurrera på lika villkor.
Cembureaus färdplan visar på cementindustrins potential att omvandla sina processer för att nå full koldioxidneutralitet. Men för att uppnå dessa mål krävs omfattande samarbete inom branschen och med myndigheter för att skapa rätt förutsättningar.
Benders säljer Benders Byggsystem AB till CarlGustav Group. I samband med försäljningen återinvesterar Benders i CarlGustav Group AB och kommer att vara en av huvudägarna.
BIPV, Building Integrated Photovoltaics, eller byggnadsintegrerade solceller, är en intressant teknik där hållbarhet och estetik kan gå hand i hand. Men är det så? ByggFramtid tar ett stort grepp kring tekniken, estetiken och utmaningarna.
Saint-Gobain och SSAB har ingått avtal så att slagg från stålproduktionen kan användas till Webers torrbruk. År 2025 färdigställs en slaggförädlingsanläggning i Brahestad i Finland, där bindemedel tillverkas av slagg från stålproduktionen.