
I den stora kommunala kontorsbyggnaden på Kungsholmen har cirka 2 500 fönsterenheter servats och inventerats i stället för att bytas ut. Arbetet har utförts av företaget Enomic under pågående normal verksamhet, i en byggnad som samtidigt är en viktig arbetsplats för flera av Stockholms stads förvaltningar.
Enligt Enomic har uppdraget omfattat funktionskontroll, smörjning och justering av samtliga fönster, med kompletterande åtgärder som byte av beslag och andra komponenter där skicket krävt det. Inventeringen har också använts för att upptäcka spruckna glas, fuktskador och andra brister innan de vuxit till större problem.
Tekniska nämndhuset byggdes 1963–1965 efter ritningar av Nils Sterner och Carl-Olof Deurell. Stockholms stad beskriver huset som en 60-talsbyggnad som under åren 2018–2023 byggts om i etapper för att bli ett modernare och mer funktionellt kontor. Samtidigt har delar av byggnadens arkitektur bevarats och staden anger uttryckligen att tegelfasaden lagats och att fönstren renoverats i samband med den utvändiga upprustningen.
I många äldre offentliga byggnader ställs tre mål mot varandra: bättre funktion, lägre energianvändning och respekt för byggnadens gestaltning. I Tekniska nämndhuset har fönstren blivit en del av en lösning där dessa mål inte nödvändigtvis behöver kollidera.
“Den kanske mest uppseendeväckande delen är ändå kalkylen.”
Någon särskild mätning av täthet eller energibesparing har inte genomförts i projektet. Men enligt Samuel Sjögren, marknadskoordinator på Enomic, har förbättrad stängning och anliggning uppnåtts genom justeringar och tidigare installerade tätningslister. Han bedömer att detta kan minska drag och värmeläckage och typiskt ge en energibesparing på några procent, beroende på ursprungligt skick.
Energivinsten i den här typen av projekt ska inte överdrivas. Samtidigt finns ett tydligt stöd i myndighetsråden för grundtanken. Energimyndigheten rekommenderar att välbevarade fönster i hus med bevarandevärde ofta bör behållas och förbättras, till exempel med energiglas eller andra kompletteringar, i stället för att ersättas helt.
Boverket framhåller samtidigt att energirenovering behöver vägas mot klimatpåverkan från nya material och transporter, och pekar ut fönster som en byggnadsdel där renovering och återbruk ofta är möjliga vägar.
Den kanske mest uppseendeväckande delen är ändå kalkylen. Enligt Samuel Sjögren bedöms åtgärderna ha förlängt fönstrens livslängd med cirka 15–20 år. I svar till ByggFramtid uppskattar han också att ett fullständigt fönsterbyte, räknat på omkring 20 000 kronor per enhet, hade inneburit en kostnad på minst 50 miljoner kronor för cirka 2 500 enheter – exklusive följdkostnader och verksamhetsstörningar. Den genomförda åtgärden uppskattas av Enomic till cirka 4 miljoner kronor totalt.
Fönsterrenoveringar har även gjorts i andra offentliga miljöer. På Huddinge sjukhusområde har Locum valt en kombination där vissa fönster byts ut medan omkring 1 250 fönster i de allmänna glasgångarna renoveras successivt. På Jakobsbergs sjukhus har Locum tidigare beskrivit hur fönsterrenovering använts för att modernisera beståndet och förbättra inomhusklimatet.

När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.

Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?

Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.