MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow
Geoteknik står för 24 % av klimatpåverkan i nytt höghus – men räknas inte in i Boverkets gränsvärden.

Trots stora utsläpp räknas inte grundläggningen

Roger Andersson

Roger Andersson

Roger Andersson har varit chefredaktör för Tidskriften Betong mellan 2004-2021. Han har även varit sportjournalist, informationschef, utbildad till undersköterska och lastat väskor på Arlanda. Drömmer om att göra ett samhällsbyggnadsevent i Globen.

Grundläggningen kan stå för upp till en fjärdedel av klimatpåverkan i nybyggda kontorshus. Ändå räknas den inte in i Boverkets gränsvärden för klimatdeklarationer. En ny svensk studie visar att utsläppen från geotekniska arbeten är betydligt större än tidigare antagits – särskilt vid byggande på mjuk lera.

När klimatpåverkan från nya byggnader ska beräknas enligt Boverkets regelverk, räknas inte grundläggningsarbeten som spont, pålning eller markutgrävning in i gränsvärdena. Det betyder att en betydande del av klimatavtrycket från byggskedet hamnar utanför den officiella statistiken. Men enligt en ny vetenskaplig livscykelanalys (LCA) kan just dessa arbeten stå för så mycket som en fjärdedel av utsläppen – särskilt när byggnader uppförs på mjuk lera.

I studien har forskare från Statens geotekniska institut, Swerim och Skanska analyserat geotekniken bakom Nordens högsta kontorshus, Citygate i Göteborg. Totalt beräknas klimatpåverkan från grundläggningsarbetena till 121 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea. Det motsvarar cirka 24 procent av byggskedets totala klimatpåverkan – en andel som inte syns i de kommande svenska gränsvärdena för klimatpåverkan (385 kg CO₂e/m² enligt förslag för kontorshus), eftersom dessa gränser gäller endast byggdelar ovanför isolerskiktet i grunden.

Ytterligare 25 kilometer betongpålar bidrog med 22 procent, medan temporära spontväggar motsvarade cirka 10 procent.

De största utsläppen kom från stålpålar – nio kilometer i total längd – som stod för nästan två tredjedelar av klimatpåverkan från geotekniken. Ytterligare 25 kilometer betongpålar bidrog med 22 procent, medan temporära spontväggar motsvarade cirka 10 procent. Trots att delar som schakt och tillfälliga installationer ofta betraktas som marginella i byggskedet, visade analysen att de tillsammans stod för lika stora utsläpp som hela byggnadens klimatsmarta superstruktur.

Studien genomfördes med hjälp av verkliga projektdata från entreprenören och beräkningar i verktyget SimaPro enligt EU:s Product Environmental Footprint-metod (PEF 3.1). Projektdata inkluderade allt från maskinförbrukning och transporter till exakta mängder stål, betong och diesel.

Forskarna gjorde också känslighetsanalyser där stålet i spont och pålar i stället producerats med 100 procent skrot i elektrisk ljusbågsugn. Då minskade klimatpåverkan från geotekniken med nästan 49 procent.

Medan liknande studier på kontorshus i Danmark, Norge och USA rapporterat utsläpp från grundläggning på 20–30 kg CO₂e/m², visar Citygateprojektet mer än det fyrdubbla.

I en europeisk kontext sticker resultatet ut. Medan liknande studier på kontorshus i Danmark, Norge och USA rapporterat utsläpp från grundläggning på 20–30 kg CO₂e/m², visar Citygateprojektet mer än det fyrdubbla. Skillnaden förklaras delvis av de svåra markförhållandena – byggnaden står på upp till 50 meter djup mjuk lera – men också av att tidigare studier ofta förenklat eller helt uteslutit grundläggningens klimatpåverkan.

Forskarnas slutsats är att geotekniska arbeten måste inkluderas i klimatbedömningar om man vill få en rättvisande bild av byggandets miljöpåverkan. De pekar på att dagens undantag i svenska regler gör att projekt med stor klimatpåverkan från grundläggning kan framstå som mer klimatsmarta än de faktiskt är.

Samtidigt visar studien att det finns stor potential att minska utsläppen, genom både materialval, påldimensionering och återanvändning av spont. Men för att realisera den potentialen krävs att grundläggningen behandlas som en integrerad del av byggprojektets klimatpåverkan – inte som en sidonot.

Läs mer