Bråttom med forskning!

Hur ska vi hinna uppnå de globala klimatmålen i tid?

Torka i maj och juni, översvämningar i bland annat Göteborg, Västerås, Åre och Örebro under sensommaren, den raserade banvallen nära Hudiksvall i augusti och skredet vid E6 i Stenungsund i september är extrema väderhändelser som har lett till stora negativa konsekvenser för samhället. Även om vädret alltid växlar, och extrema händelser alltid har ägt rum. talar det mesta för att orsaken, till att de verkar vara både kraftigare och mer frekventa, står att finna i klimatförändringen.

Det finns flera globala klimatmål, men det mest kända och ambitiösa är att begränsa höjningen av den globala medeltemperaturen till 1,5 grader. Risken är tyvärr stor att temperaturökningen inte kommer att stanna där utan fortsätta ytterligare någon grad mot slutet av detta sekel. Temperaturhöjningen är inte lika stor över hela jordklotet. Här i vårt land förväntas ökningen bli större.

För att skydda samhället behöver vi anpassa det till de förväntade klimatförändringarna. Här pågår mycket arbete ute i kommunerna. Det handlar till exempel om hur man planerar för ny bebyggelse så att den inte riskerar att översvämmas, hur man kan ta hand om stora nederbördsmängder i städer och andra tätorter, eller hur man bygger skyddsvallar på Falsterbonäset. Allt detta är bra och klokt, men skulle högst sannolikt kunna göras ännu bättre och effektivare med mer forskningsstöd.

När det gäller forskningen om klimatförändringar brukar man dela in den i minskning och anpassning, på engelska mitigation och adaptation. Byggsektorn står för cirka 20 procent av koldioxidutsläppen som driver på klimatförändringarna. Men inom sektorn pågår också mycket arbete och forskning om hållbarhet.

Inom betongforskningen har nästan alla forskningsprojekt idag en koppling till hållbarhet och klimatförändringar. Här dominerar forskning som syftar till att minska klimatförändringarna. Fokus ligger ofta på beständighet för längre livslängd och alternativa bindemedel. som kan ersätta delar av det vanliga portlandcementet.

I en förstudie som stötts av Vinnova och KTH har jag undersökt forskningen inom klimatanpassning nationellt med fokus på infrastruktur. Studien behandlar vårt lands större tekniska högskolor, Rise, Trafikverket, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och några andra aktörer. Min slutsats är att endast en försvinnande del av forskningen handlar om klimatanpassning.

Klimatanpassning är också ett brett begrepp och innefattar inventering och begränsning av konsekvenser, ändrade laster (som snölaster och vindlaster) och förutsättningar för nyproduktion, skyddsåtgärder samt förstärkning och förflyttning av byggnader och anläggningar. Förstudien visar att flertalet forskningsprojekt inom klimatanpassning handlar om att bedöma konsekvenser av klimatförändringar.

Det finns flera projekt om så kallade blågrågröna systemlösningar för städer där blått symboliserar vatten, grått hårdgjorda ytor och grönt träd och annan växtlighet. Dessa syftar till att ta hand om stora nederbördsmängder utan att överbelasta dagvattensystemet. Annars är det tunt med forskning kring konkreta åtgärder som barriärer, förstärkning och förflyttning. SKR och enskilda kommuner driver projekt men SKR hänvisar till Trafikverket då det gäller forskningsbehov och infrastruktur. I Trafikverkets gällande forsknings- och innovationsplan (2022-27) har klimatanpassning dock en underordnad roll.

Förstudierapporten avslutas med tolv forskningsförslag av vilka flertalet har anknytning till betong. Här kan nämnas några:

Vilka effekter får ökad temperatur, ökad relativ luftfuktighet och ökad brandrisk på konstruktioner av betong, trä och stål och hur kan konkurrensen mellan materialen komma att påverkas?
Hur påverkas produktionen av betongkonstruktioner av ett förändrat klimat och förändrade laster? Vilka är för- respektive nackdelarna?
Hur kopplar man övervakning till åtgärder? Det pågår omfattande forskning om övervakning med givare och drönare, men hur skall alla data som samlas in och kanske behandlas genom maskinlärning och AI användas? Patienten är inte hjälpt av en diagnos utan kirurgi eller medicinering.Hur bygger man effektiva barriärer som skydd för strandnära bebyggelse?
Hur tar man vidare pågående forskning om blågrågröna ytor i städer för att minska risken för översvämningar och påfrestningar på dagvattensystemet?
Kan betong varar framtidens material i utbytet av upp till 150 gamla rör för avlopps- och dagvatten?

Det är bråttom att intensifiera forskningen om klimatanpassning. Årtal som är kopplade till klimatmål som 2030, 2040 och 2045 är bara 7, 17 och 22 år bort. Inom högskolan drivs merparten av forskningen i doktorandprojekt där tiden mellan initiering av projekt och implementering av resultat är minst sju år.

Här hittar du förstudien

Rapport från Nordic Concrete Research Symposium!