MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow

Forskare föreslår ny utsläppsmodell

Lars Zetterberg, klimatpolitisk expert på IVL Svenska Miljöinstitutet

Cecilia Nebel

Som nyhetsjournalist och moderator med fokus på samhällsbyggnad söker jag efter det som bygger vårt samhälle starkt, idag och i framtiden. Och så drömmer jag precis som Roger om ett samhällsbyggarevent i Globen.

Bygg- och fastighetsbranschen står inför en framtid där klimatkrav, lagstiftning och förväntningar förändras snabbt. Nu föreslår forskare ett separat handelssystem för negativa utsläpp.

Hur ska EU nå netto-noll och därefter gå mot negativa utsläpp – utan att bygga in konflikter mellan klimatteknik och nödvändiga utsläppsminskningar? Den frågan är högaktuell även för byggsektorn, där allt fler aktörer letar efter trovärdiga vägar mot klimatneutralitet.

En ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet ifrågasätter om det är klokt att inkludera negativa utsläppskrediter i det befintliga EU ETS-systemet (EU:s handel med utsläppsrätter), som idag omfattar många större industrier och energianläggningar. Forskarna föreslår istället en parallell modell – där negativa utsläpp hanteras i ett separat system, oberoende av den vanliga utsläppshandeln.

Innan den 31 juli 2026 ska EU-kommissionen undersöka om och hur krediter som representerar koldioxidupptag kan integreras i utsläppshandelssystemet EU ETS.
– Det finns nästan inga incitament för att producera negativa koldioxidupptag i EU idag. Attraktionen med att inkludera krediter är att det tycks lösa två problem med ett instrument. Det första – att producera en stor mängd negativa utsläpp. Det andra – att ge deltagare i EU ETS möjligheten att använda krediter när tilldelningen av utsläppsrätter går mot noll år 2039, säger Lars Zetterberg, klimatpolitisk expert på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Lars Zetterberg, klimatpolitisk expert på IVL Svenska Miljöinstitutet

Han menar samtidigt att det finns flera problem med att inkludera krediter i EU ETS. Det kan leda till att deltagarna köper krediter i stället för att minska utsläppen, samt leda till en överanvändning av biomassaresursen, som behövs för flera ändamål, till exempel koldioxidlagring i skogar, som råvara inom industrin och för produktionen av förnybara bränslen för sjöfart och flyg.

– Dessa problem kan visserligen åtgärdas genom att införa begränsningar på vilken typ och hur många krediter som får användas. Men andra problem kvarstår. Priset på utsläppsrätter kommer de närmaste fem, tio åren vara för lågt för att finansiera den teknik som krävs för BECCS och DACCS. Dessutom kommer stora mängder negativa utsläpp behövas efter år 2050 för att skapa nettonegativa utsläpp.

– Det är orimligt att enbart deltagarna i EU ETS ska bekosta allt detta, säger Lars Zetterberg.

Istället föreslår han att ett separat system för negativa utsläpp införs i EU med syfte att skapa negativa utsläpp som överensstämmer med EU:s behov över tid.

– För den andra utmaningen – att tillgodose EU ETS-deltagarnas behov av utsläppsrätter – föreslår vi att en begränsad mängd utsläppsrätter säljs till deltagarna även efter 2040, säger han.

Intäkterna från försäljningen kan räcka för att finansiera det totala behovet av permanenta koldioxidupptag i EU, det vill säga 50 – 75 miljoner ton år 2040.

För byggsektorn gäller det nu att följa utvecklingen noga. Frågan om vem som får räkna hem framtidens negativa utsläpp – och till vilket pris – kan bli avgörande när klimatkraven skärps.

Fakta: Negativa utsläpp enligt IVL

  • Negativa utsläpp innebär att koldioxid tas bort ur atmosfären, t.ex. via BECCS eller DACCS.
  • EU behöver ta upp 350–400 miljoner ton CO₂ per år till 2040, varav 50–75 miljoner ska vara permanenta upptag.
  • IVL föreslår ett separat system för negativa utsläpp – inte kopplat till EU:s nuvarande utsläppshandel (EU ETS).
  • Syftet: Undvika att företag köper sig fria från utsläppsminskningar och att skapa långsiktig finansiering.

Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet, 2025

Läs mer