Felsorterat matavfall tvingar fram ändrad sopsug

Sundbyberg Avfall och Vatten, Savab, har påbörjat omställningen av sopsugen i Hallonbergen och Ör. Sedan den 1 september 2026 har inkast för matavfall och returpapper börjat stängas för att anpassas till pappers- och plastförpackningar. Restavfallet ska även fortsättningsvis transporteras genom sopsugen.

Bakgrunden är återkommande felsortering. Enligt en intern utredning från februari 2026 måste så gott som varje containerlass med matavfall från anläggningen klassas om till orent matavfall. Det kan därför inte behandlas genom rötning för produktion av biogas och biogödsel.

Avfallet kan inte heller skickas till SÖRAB eftersorteringsanläggning i Brista, eftersom det innehåller stora mängder matavfall. I stället transporteras det direkt till förbränning.

Det innebär högre behandlingskostnader. Enligt SÖRAB taxa för 2026 kostar förbränning av nedklassat matavfall 1 925 kronor per ton, medan rötningen för närvarande är kostnadsfri för Savab.

Under 2025 samlades knappt 90 ton matavfall in genom sopsugen. Med 2026 års taxa motsvarar 90 ton en behandlingskostnad på drygt 173 000 kronor, jämfört med kostnadsfri rötning.

Problemen har fortsatt trots omfattande åtgärder från avfallsbolaget. Inför driftsättningen av det nya sopsugssystemet 2020 genomfördes dörrknackning för att informera de boende om den nya sorteringen. Personalen gjorde upp till tre besök hos hushåll där ingen öppnade. Omkring 70 procent av hushållen nåddes genom personlig kontakt.

Matavfallsinkasten försågs med lås och mindre öppningar för att förhindra att vanliga restavfallspåsar kastades där. Inkasten märktes också med färger, symboler och information om vilka avfallsslag som skulle lämnas.

Savab testade även målade fotspår på marken för att hjälpa de boende att hitta till rätt inkast.

Enligt utredningen har åtgärderna inte gett några varaktiga förbättringar av matavfallets kvalitet.

En plockanalys från sopsugen i Ursvik 2024 visade en renhet på omkring 75 procent. Savab bedömer utifrån okulärbesiktningar och observationer vid omlastningsstationen att kvaliteten är ungefär densamma i Hallonbergen och Ör.

Bolaget har också undersökt om andra behandlingsanläggningar skulle kunna ta emot det felsorterade avfallet. Försök och kontakter med anläggningar i bland annat Uppsala och Västerås har inte lett till någon fungerande lösning för de aktuella avfallsmängderna och kvaliteten.

Den valda inriktningen innebär att matavfall och returpapper ersätts av pappers- och plastförpackningar i sopsugen.

Savab har utrett flera tekniska alternativ för anläggningens terminal. Ett alternativ med ytterligare komprimeringsutrustning beräknades kräva en investering på omkring 2,9 miljoner kronor, exklusive container. Ett annat uppskattades till cirka 3,6 miljoner kronor.

I stället förespråkar bolaget ett alternativ där den befintliga terminalutrustningen används. Restavfall och pappersförpackningar ska då hanteras i system med komprimering, medan plastförpackningarna samlas upp utan komprimering.

Den lösningen kräver ingen större ombyggnad av terminalen. Däremot måste inkasten anpassas till de nya avfallsslagen.

Kostnaden för att märka om inkasten uppskattas till 360 000 kronor. Ytterligare cirka 40 000 kronor beräknas behövas för att anpassa öppningarna.

Terminalens containrar installerades 2020 och har enligt utredningen en beräknad livslängd på 15 år. Savab bedömer därför att några nya containrar inte behöver köpas in i samband med omställningen.

Sopsugsanläggningens årliga driftkostnader uppgår enligt Savab till cirka 6,3 miljoner kronor.

Bolaget bedömer att omställningen kan sänka kostnaderna. En del av besparingen kommer från lägre behandlingskostnader, eftersom felsorterat matavfall inte längre ska behöva skickas till förbränning i samma omfattning.

En annan besparing gäller matavfallspåsarna. När avfallet samlas in i kärl kan de kraftigare och dyrare påsar som används i sopsugen ersättas med vanliga matavfallspåsar. Den förändringen beräknas minska årskostnaden med 487 000 kronor.

Däremot kan antalet containertransporter från terminalen öka. I utredningens transportprognos för 2027 anges 286 containertransporter per år om de nuvarande avfallsslagen behålls. De redovisade delposterna för den föreslagna lösningen summerar till 572 transporter per år.

Ökningen beror framför allt på att plastförpackningarna inte ska komprimeras. Det kräver fler containertömningar än om även plasten skulle komprimeras i terminalen.

Rapportens ekonomiska sammanställningar innehåller dock motstridiga uppgifter om transport- och behandlingskostnader. Någon säker totalbesparing för omställningen går därför inte att fastställa utifrån underlaget.

Transportprognosen gäller containrar som hämtas vid sopsugens terminal, inte samtliga avfallstransporter inom bostadsområdet.

För de anslutna fastigheterna innebär förändringen att insamlingsplatserna behöver anpassas.

Matavfallet ska i fortsättningen samlas in i kärl i miljörum eller på andra anvisade platser. När pappers- och plastförpackningarna flyttas till sopsugen frigörs samtidigt utrymme i befintliga miljörum.

För fastigheter som saknar lämpliga utrymmen kan det bli nödvändigt att anlägga nya insamlingsplatser eller installera kärlskåp.

Det kan också innebära längre gångavstånd för de boende. Avståndet mellan bostadsentréerna och sopsugsinkasten är i de flesta fall högst 50 meter, medan miljörum och andra insamlingsplatser kan ligga längre bort.

Fastighetsägarna får dessutom en separat kostnad för hämtningen av matavfallet. Enligt 2026 års taxa kostar tömning av ett matavfallskärl en gång i veckan 1 084 kronor per år exklusive moms.

Den ordinarie driftavgiften för sopsugen är 1 730 kronor per lägenhet och år exklusive moms.

Savab bedömer att fastighetsägarnas sammanlagda hämtningskostnader kan bli något lägre efter omställningen. För enskilda fastigheter beror utfallet bland annat på behovet av nya kärl och insamlingsplatser.

Savab genomförde en motsvarande omställning av sopsugen i Ursvik under hösten 2025.

Där ersattes matavfall och returpapper med pappers- och plastförpackningar. Efter ett kvartal konstaterade bolaget att de insamlade förpackningarna höll tillräcklig kvalitet för återvinning och att antalet driftstörningar inte hade ökat.

Matavfallssorteringen i kärl var till en början bristfällig, men efter ett kvartal återstod problem hos endast ett fåtal fastigheter.

Samtidigt visade genomförandet på organisatoriska svårigheter. Entreprenören blev försenad med att ställa ut matavfallskärl och starta hämtningen enligt schema. Även arbetet med att märka om inkasten tog längre tid än planerat.

I utredningen konstaterar Savab att kärlhämtningen borde ha fungerat innan sopsugsinkasten stängdes.

Bolaget har också noterat att mängden förpackningar som samlas in genom Ursviks sopsug hittills bara motsvarar ungefär hälften av den beräknade volymen. En möjlig förklaring är att flera fastighetsägare har behållit kärl för förpackningar i sina miljörum även efter omställningen.

Omställningen i Hallonbergen och Ör hänger även samman med kravet på fastighetsnära insamling av förpackningar, som ska vara infört senast den 1 januari 2027.

För många flerbostadshus innebär det att nya utrymmen måste ordnas för sortering av pappers-, plast-, glas- och metallförpackningar.

Genom att låta sopsugen hantera pappers- och plastförpackningar kan behovet av nya miljörum minska.

Skillnaden i utrymmesbehov är betydande. I Savabs beräkningar används 35 liter per hushåll och vecka för vardera pappers- och plastförpackningar, jämfört med fem liter för matavfall.

I februari 2026 försörjde sopsugen i Hallonbergen och Ör omkring 3 000 hushåll och några verksamheter. Under 2026 och 2027 beräknas ytterligare omkring 1 000 lägenheter anslutas.

I beslutsunderlaget från mars 2026 anges att omställningen ska vara genomförd senast i juni 2027. Arbetet inleddes dock redan den 1 september 2026, enligt Savabs senare information. Det ursprungliga slutdatumet ligger efter den nationella tidsgränsen för fastighetsnära förpackningsinsamling.

Sopsugen i Hallonbergen och Ör har en särskild plats i teknikens historia.

Den första avfallssugen installerades 1961 på Sollefteå sjukhus av företaget Centralsug, föregångaren till dagens Envac. Tekniken byggde på att avfallet transporterades genom rör med hjälp av luft.

År 1967 började den användas för hushållsavfall i bostadsområdet Ör i Sundbyberg. Anläggningen beskrivs som världens första sopsug för hushållsavfall.

När Hallonbergen byggdes ut under 1970-talet infördes tekniken även där.

Sopsugen spreds senare till andra bostadsområden, bland annat Hammarby Sjöstad i Stockholm och Brunnshög i Lund.

Grundprincipen är fortfarande densamma: avfallet transporteras genom rör till en gemensam uppsamlingspunkt. Däremot varierar vilka avfallsslag som hanteras i systemen.

I Brunnshög samlas exempelvis fyra avfallsslag in genom sopsugen, däribland matavfall samt pappers- och plastförpackningar.

I Hallonbergen och Ör ersätts nu matavfallet och returpappret av förpackningar. Savab planerar att utvärdera anläggningen efter ett års drift med de nya avfallsslagen, för att kontrollera hur insamlingen fungerar och om de beräknade kostnaderna stämmer.