Framtidsbyggaren: ”Vi tror på att sätta utmanande mål”

ByggFramtids stafettintervju, där vi låter inspirerande aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen dela tankar och erfarenheter, har nu tagit oss till Göteborg.

När Västlänken öppnar sin första etapp 2026 förändras Göteborgs centrum i grunden. Först ut är två nya byggnader – ett kontorshus och ett stationshus – som reser sig ovanpå tågtunneln. Det är början på ett gigantiskt stadsutvecklingsprojekt mitt i stadens hjärta, där kollektivtrafik, hållbarhet och nytänkande möts.

Jernhusen har valt en ovanlig strategi för att lyckas: att sätta nästan omöjliga mål för att utmana både sig själva och sina samarbetspartners.
– Vi tror på att sätta utmanande mål. Om vi gör som vi alltid gjort, kommer vi inte längre än tidigare. Därför ifrågasätter vi processer, metoder och uppmuntrar våra samarbetspartners att tänka nytt, säger Caroline Ahrnens Martin, och fortsätter:

– Det vi bygger här är både symboliskt och konkret. Vi knyter ihop stadens flöden och människor, och visar att det går att bygga stad smartare – både vad gäller klimat, plats och resurser.

Jernhusen utvecklar ett område med kontor, restauranger, bostäder, publika rum och hotell – mitt i Göteborgs mest tillgängliga kollektivtrafikläge. Läget i sig är ett hållbarhetsverktyg.
– Vi bygger på en befintlig plats i staden där många redan är i rörelse nära kollektivtrafiken. Genom att tillvarata och utveckla dessa outnyttjade ytor i staden gör vi det möjligt för ännu fler att låta bilen stå.

Caroline berättar hur projekten aktivt arbetar med att hålla nere klimatavtrycket – ofta långt under dagens standard.
– Vi har mer än halverat klimatavtrycket för stationshuset från programhandling till bygghandling. Det har vi gjort genom att byta ut material mot återbrukat, som tegel från Danmark, stål från rivningar och fönster med 60 procent återvunnen glasmassa.

De höga hållbarhetsambitionerna kräver både mod och planering.
– Vi köpte teglet under hösten 2023 innan vi hade bygglov eller entreprenadavtal. Och mer än 1,5 år innan murningsarbetena startade. Så måste man tänka om man vill arbeta med återbruk – det går inte att vänta till sista stund och tro att det ska lösa sig.

Båda byggnaderna som är först ut i det jättelika projektet får gröna takparker – men inte för att det ska se snyggt ut, utan för att skapa verklig biologisk mångfald.

– Vi har lärt oss att det inte får vara för prydligt. Det måste finnas olika arter, skrymslen och strukturer där insekter kan trivas. Det är så vi bygger den gröna väven i staden.

Enligt Caroline kräver det här arbetssättet ett helt nytt sätt att tänka – även i organisation och ledarskap.
– Vi jobbar med väldigt komplexa projekt på extremt styrd tidplan. Det kräver att vi vågar fatta beslut. Det är mycket farligare att stå still än att göra fel – så länge vi lär oss av misstagen.

Hon beskriver hur projektet har öppnat för nya former av samverkan.
– Vi ser initiativ från projektörer och entreprenörer som vi som beställare aldrig kunnat räkna ut själva. Som att använda överbliven cellplast från ett närliggande bygge som fyllnadsmaterial och återbrukad krossad betong som ballast i den platsgjutna betongen.

För att det ska fungera krävs tillit – och transparens.
– Man måste våga prata om sina utmaningar. Och man måste ge tillit för att få den tillbaka.

Caroline vill även se förändringar i branschens regelverk och ansvarsfördelning för att fler komplexa byggen ska kunna jobba mer med återbruk.
– Plan- och bygglagen måste hänga med. Vi behöver en bygglovsprocess som gör det möjligt att återbruka material. Och fler leverantörer som tänker cirkulärt – som säljer, tar tillbaka, renoverar och säljer igen.

Trots många utmaningar är hon hoppfull inför framtiden.
– Jag är optimist. När alla drar åt samma håll frigörs en otrolig kraft. Vi är bara i början av omställningen, men vi visar att det går.

När området står klart hoppas hon att det ska vara mer än bara nya byggnader.
– Jag hoppas att vi har skapat en trygg, levande och välkomnande plats där göteborgare och resenärer möts. En ny mittpunkt i Göteborg – där man vill vara.

Vem vill du skicka vidare den här intervjustafetten till?
– Till Lisa Jonsson, chefsarkitekt, huvudägare och vd på arkitektbyrån Kanozi. Jag vill läsa en intervju som handlar om hennes tankar kring hållbarhet inom inredning och hyresgästanpassningar, samt hennes insiktsfulla idéer gällande inredning och arbetsmiljö för ungdomar i skolan.

Fakta: Centralstaden Göteborg, ett stationsnära stadsutvecklingsprojekt

Först ut: Två byggnader med tågstationer i bottenplan:
• Park Central – ca 40 000 kvm BTA, 5–7 våningar, ca 2 000 arbetsplatser
• Göteborg Grand Central – ca 15 000 kvm BTA, 3 våningar + entresol, ca 700 arbetsplatser
Miljöcertifiering: BREEAM Outstanding (kontor), Excellent (gatuplan)
Färdigställande: Stationer 2026, kontor 2027
Arkitekter: Krook & Tjäder (Park Central), Reiulf Ramstad Arkitekter (Grand Central)
Ägare och utvecklare: Grand Central – Jernhusen. Park Central – Jernhusen och NCC i ett gemensamägt bolag.

Nästa etapp, sex byggnader:
Kvarter A
Cirka 55 000 kvm BTA
Kontor och hotell med resenärsservice, handel och restaurang i gatuplan

Kvarter B1
Cirka 21 000 kvm BTA. Bostäder med handel i gatuplan

Kvarter B2
Cirka 30 000 kvm BTA. Kontor och/eller bostäder med handel och restaurang i gatuplan.

Kvarter C
Cirka 24 000 kvm BTA. Kontor med handel och restaurang i gatuplan.