MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow

”Hållbarhetsarbete är en existentiell fråga”

Martin Behm, vd för varumärkesbyrån Make Thrive.

Cecilia Nebel

Som nyhetsjournalist och moderator med fokus på samhällsbyggnad söker jag efter det som bygger vårt samhälle starkt, idag och i framtiden. Och så drömmer jag precis som Roger om ett samhällsbyggarevent i Globen.

Fyra av fem bolag kan komma att slippa hållbarhetsredovisa enligt CSRD. Det är innebörden av EU-kommissionens nya förslag. - Våra kunder har inte tryckt på bromsen, men satt foten på kopplingen, säger Martin Behm, vd för varumärkesbyrån Make Thrive.

I det nya förslaget som kommer från EU-kommissionen ska EU:s Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) endast gälla stora företag med fler än 1 000 anställda och antingen en omsättning över 50 miljoner euro eller tillgångar över 25 miljoner euro.

Om förslaget går igenom betyder det att fyra av fem bolag kommer att slippa den administrativa uppgiften att hållbarhetsredovisa enligt CSRD.

Make Thrive är en varumärkesbyrå med hållbarhetsfokus. De har kunder som Bona, Prevas och Fellowmind och rör sig främst inom midcap-segmentet.

– Att fyra av fem bolag inte behöver redovisa kommer att minska trycket från lagstiftningen, och det är i grunden negativt. Det finns helt klart ett problem i det, säger Martin Behm, vd.

Martin Behm, vd för varumärkesbyrån Make Thrive.

Han tror dock inte att ändringen, om den går igenom, kommer att få bolagen att sluta fokusera på hållbarhetsredovisning, bara att det blir i en annan omfattning.

– Många av våra kunder har kommit långt och kommer att fortsätta arbeta enligt CSRD-strukturen även om de kanske inte längre blir direkt tvungna. Det här är ett regelverk som i grunden är bra. Och vi jobbar helst med dem som vill, inte de som bara känner sig tvungna, säger han.

Även om EU:s tvingande lagstiftning kan komma att omfatta färre bolag, kvarstår kraven från andra håll.

– Från finansbranschen, från kunder, konsumenter och medarbetare. Så egentligen kommer bara regleringskraven att lätta lite från EU-håll, men vara kvar från andra, säger Martin Behm.

Vad vi än gör så kommer hållbarhetsarbetet att påverka oss.

Redan nedlagt arbete har inneburit flera fördelar, säger han. Så kallad dubbel väsentlighetsanalys, som många företag kämpar med som en del av CSRD-redovisningen, har hjälpt dem att identifiera både risker och möjligheter kopplade till hållbarhet.

– Om administrationsbördan minskar finns det nu större resurser över till investeringar. De som har gjort sin läxa blir front runners, säger Martin Behm.

En annan fördel med att minska de administrativa kraven kan vara att fler nu hinner i kapp.
– EU har gått från noll till hundra. Nu har man kanske förstått att det är bättre att dra ner lite på takten för att alla ska kunna hinna med.

Oavsett var frågan om CSRD landar så är hållbarhetsfokus en existensiell fråga, säger Martin Behm.

– Om vi ska nå 1,5 grader så krävs en stor omställning. Om vi istället når fyra grader så måste företag förhålla sig till helt andra risker. Vad vi än gör så kommer hållbarhetsarbetet att påverka oss, vi måste ta ställning.

Fakta:  EU-kommissionens första omnibuspaket med regelförenklingar

EU-kommissionen presenterade nyligen sitt första så kallade omnibuspaket (Omnibus I och II) med förslag om att förenkla EU-regler, öka konkurrenskraften och frigöra ytterligare investeringskapacitet. Omnibuspaketen är en del av EU-kommissionens mål att minska det administrativt krångel med 25 procent generellt och med 35 procent för små och medelstora företag.

Omnibus I innehåller förslag med förenklingar inom områdena hållbarhetsrapportering (CCRD), tillbörlig aktsamhet för företag (CSDDD) och koldioxidgränsjusteringmekanismen CBAM). Som exempel kan nämnas att flera företag (särskilt små och medelstora företag) undantas från tidigare beslutade regler, att genomförandetiderna förlängs samt att krav på mängden information minskas.

Omnibus II syftar till att förenkla och effektivisera användningen flera befintliga investeringsprogram.

Kommissionen uppskattar att förenklingarna, om de antas och genomförs utan ändringar, förväntas minska administrativa kostnader med cirka 6,3 miljarder euro årligen liksom mobiliserar ytterligare 50 miljarder euro i offentliga och privata investeringar.

Källa: Näringslivets regelnämnd

Läs mer