
Det kallas glidformsgjutning. Tekniken som kortar byggtiden och skapar höga konstruktioner med få skarvar, men samtidigt ställer extrema krav på planering och genomförande. I veckans Tre snabba berättar Clausen & Lovéns vd Mathias Karlsson om möjligheter, risker och varför metoden kan få större betydelse för industrin och infrastrukturen.

I vardagsmun blir utveckling som begrepp gärna synonymt med lösningen på ett problem. En banbrytande innovation. En politisk reform. Ett välformulerat beslut. I veckans byggstenar går vi åt ett annat håll och tittar närmare på varför goda idéer, starkt ledarskap och politiska ambitioner ändå kan fastna på vägen.

I en serie artiklar har ByggFramtid granskat hur partierna vill forma framtidens samhällsbyggnad inför höstens val. Frågorna har spänt över såväl bostadsbrist och infrastruktur som elektrifiering och hållbar tillväxt. Men hur ska omställningen genomföras i praktiken och hur mycket hänsyn ska tas till frågor om rättvisa och fördelning? Vi har talat med nationalekonomen Olof Johansson-Stenman, som under de kommande tre åren ska forska om samspelet mellan miljöpolitik, skatter och ojämlikhet.

NCC, Uppsalahem och Thomas Betong uppger att de har nått en ny lägstanivå för klimatpåverkan från betong i bostadsprojektet Takryttaren i Uppsala. De senaste gjutningarna i projektet har enligt NCC genomförts med betong som ger 88 kilo koldioxidekvivalenter per kubikmeter.

Plötsligt händer det. Du ramlar över den där smarta lösningen som får dig att stanna upp och tänka: Det där var verkligen briljant. Inom samhällsbyggnad efterfrågas den här typen av innovationer löpande. Samtidigt vet vi att de redan finns, implementeras och fungerar i vardagen. Nu behöver vi din hjälp att lyfta fram hjältarna i vår bransch. Dags att nominera till WOW-priset.

Var gång det byggs en väg, ett bostadsområde tar form eller en tunnel sprängs ut uppstår enorma mängder jord, sten och berg som ska ge plats åt ny infrastruktur. Med nya riktlinjer vill Naturvårdsverket nu att dessa schaktmassor ska återanvändas i stället för att bli avfall. Men hur ska det fungera i praktiken?

Vad händer egentligen med det som försvinner ned i avloppet? För de flesta av oss är svaret som regel ointressant, så länge allt fungerar. Men tänk om avloppet i själva verket döljer en av framtidens viktigaste råvaror? Det är tanken bakom ett nytt forskningsprojekt med Ramboll i täten som bygger på att omvandla avloppsslam till hållbara byggmaterial.

Hållbarhet och elektrifiering har länge drivit på utbyggnaden av elinfrastruktur. Beredskaps- och säkerhetsfrågor gör frågan ännu mer aktuell.

Det är något märkligt med samhällsbyggandet. Vi vet precis vad som måste göras. Rapporterna, kunskapen och lösningarna är på plats. Ändå tycks utvecklingen ta två steg fram, ett tillbaka. Den här veckan handlar byggstenarna om klimatanpassning som väntar på beslut och bostadsfrågan där bristen bytt skepnad. Vi passar även på att lyfta hållbarhetsarbetet som faktiskt ger resultat.

Mimers hyresgäster fortsätter att minska vattenförbrukningen. Under april och maj använde bolagets fastigheter 5,3 miljoner liter mindre vatten än under samma period i fjol. Det motsvarar en minskning med 2,3 procent, enligt Bostads AB Mimer.