Det som tidigare var en ordinär återvinningscentral byggs nu om till en multifunktionell anläggning för både avfallshantering, återbruk och cirkulär handel. Den nya Kretsloppsparken i Högsbo ska bli tre gånger så stor som sin föregångare och bland annat innehålla verkstad, kontor, butik för återbrukade material, restaurang och utrymme för sociala aktiviteter.
Bakom satsningen står Kretslopp och Vatten som beställare, Higab som byggherre, Skeppsviken som totalentreprenör samt Kaminsky Arkitektur som arkitekt och återbrukssamordnare. Parken planeras stå klar 2027 och ska då kunna ta emot upp till 800 besökare om dagen.
Konstruktion med klimatet i fokus.
Projektets klimatarbete syns i allt från stomme till inredning. Delar av stålkonstruktionen har köpts begagnad, medan resterande stål tillverkats av återvunnet skrot med fossilfri energi. Betongen har optimerats genom att ersätta delar av cementen med slaggprodukter, vilket minskar koldioxidutsläppet avsevärt.
De byggkomponenter som varit enklast att återbruka är fönster, dörrar och undertak. Fönsterpartier från kontorshus, gallerväggar från myndighetslokaler, inredning från skolor och belysning från gamla restauranger har hittat nya sammanhang i parkens konstruktion. Higab har även varit aktivt med att efterlysa ytterligare material som bjälklag, stålbalkar och takpaneler.
“Intresset för återbruk växer, men vi behöver fler leverantörer, större sortiment och mer samarbete i branschen för att kunna ta nästa steg”, säger Christian Motter, projektledare på Higab.
För att minska buller och visuellt störande inslag i det nya bostadsnära området byggs mindre byggnadsvolymer längs gatorna. Anläggningen planeras delvis integreras i sin egen återvinningscentral för att minimera markanvändning och störning.
– Intresset för återbruk växer, men vi behöver fler leverantörer, större sortiment och mer samarbete i branschen för att kunna ta nästa steg, säger Christian Motter, projektledare på Higab.
Kretsloppsparken i Högsbo är en del av ett växande antal projekt som försöker sänka klimatavtrycket genom återbruk. I Malmö har MKB byggt hyresrätter med stommen från en tidigare industribyggnad. I Stockholm har Vasakronan och White Arkitekter utvecklat kontorsprojekt med större andel återanvända installationer.
Inom offentlig sektor har Akademiska Hus och Locum testat återbruk av inredning, undertak och tekniska system i laboratorier och sjukhus.
Gemensamt för många projekt är att de är pionjärer – ofta beroende av entusiastiska beställare och projektledare. Men om Sverige ska nå klimatmålen i byggsektorn, där en femtedel av utsläppen sker, måste modellerna bli standardiserade och skalbara. Kretsloppsparken visar potentialen, men även svårigheterna.
Varbergs nya stationshus och Svenska Reseterminaler får pris på Railway Station Awards 2025. Fokus ligger på design, funktion och hållbarhet.
Det pratas ju om AI överallt just nu, så jag tänkte testa något: jag bad ChatGPT beskriva hur en dag i livet som betongbilschaufför ser ut. Resultatet? Förvånansvärt bra – nästan så jag blev imponerad. Den fick till både känslan, stressen och stoltheten i jobbet. Bara en liten detalj missade den (vi tvättar faktiskt inte trumman mellan varje lass). Resten? Spot on. Men lugn bara – Betongbruden skriver fortfarande själv.
Efter ett historiskt svagt 2024, med en nedgång på 14 procent i den svenska byggproduktionen, syns nu tydliga tecken på stabilisering. Det visar Veidekkes färska marknadsrapport för Skandinavien 2025–2027. Företaget spår att nedgången planar ut under 2025, då produktionen minskar med mer modesta 3 procent. Därefter väntas återhämtningen ta fart: tillväxten beräknas till 7 procent under 2026 och 4 procent 2027. Prognoserna är något lägre än de som presenterades i våras, men fortfarande tydligt positiva.