Herrljunga säger ja till vindkraft – nästan alla andra säger nej

Under 2025 stoppades 93 procent av de landbaserade vindkraftsprojekten av kommunerna, enligt ny statistik från branschorganisationen Green Power Sweden. Av 46 projekt stoppades 43 genom kommunala veton.

En kommun som valt en annan väg är Herrljunga kommun. ByggFramtid ringde upp Emma Blomdahl Wahlberg (C), vice ordförande i kommunstyrelsen, för att fråga vad som fått dem att gå mot strömmen.

– Vi vet att både vi och hela Sverige behöver mer energi. Vill vi att fler ska bo i Herrljunga och att fler företag ska kunna etablera sig här, då behövs mer el. Vi är redo att axla det ansvaret, säger hon.

Den nya statistiken från Green Power Sweden visar att motståndet mot vindkraft ökar kraftigt i Sverige. Under perioden 2021–2024 stoppades i genomsnitt 68 procent av projekten av kommunerna. Under 2025 steg siffran till 93 procent.

– För att vi ska klara våra klimatmål, säkra jobben och Sveriges säkerhet behöver utbyggnaden av förnybar energi gå mycket snabbare. Därför behöver regeringen säkerställa tydliga och långsiktiga incitament för att kommunerna ska säga ja till så mycket vindkraft som Sverige behöver, säger Nils Grunditz, vd på Green Power Sweden.

Enligt organisationen är en viktig förklaring till kommunernas tvekan att regeringen ännu inte levererat tydliga besked om ekonomiska incitament.

– Kommunerna vill bygga vindkraft men efterfrågar tydligare besked om de aviserade incitamenten innan de säger ja. Regeringens långdragna processer har skapat en osäkerhet som bromsar utbyggnaden och försenar elektrifieringen, säger Ina Müller Engelbrektson, branschjurist och tillståndsansvarig på Green Power Sweden.

Emma Blomdahl Wahlberg i Herrljunga tycker också att regeringen varit långsam med att leverera de incitament som utlovats.

– Vi har förstås bevakat de här frågorna och tycker att regeringen drar benen efter sig. Det gäller både ersättning till närboende och hur fastighetsskatten från vindkraften skulle kunna stanna lokalt. Det har diskuterats länge, men ännu inte levererats på detta, säger hon.

Emma Blomdahl Wahlberg är samtidigt förhoppningsfull att incitamenten kommer på plats innan beslutet om vindkraft i Herrljunga vinner laga kraft.
– Framtiden kan inte vänta. Om så många kommuner väljer att säga nej så drabbar det hela Sverige, säger hon.

Att sticka ut har dock sitt pris. Beslutet att satsa på vindkraft har väckt starka känslor i kommunen.

– Det här är utan tvekan det tuffaste beslutet jag har tagit under min politiska karriär. Jag har fått extremt många mejl, och en del hot som jag har funderat på att polisanmäla – det har varit en enorm press, och det blir ännu större i en liten kommun där man har många kontaktytor, säger hon.

Samtidigt menar hon att bilden av opinionen ibland blir skev.
– Den stora massan är ofta positiv, men den är tyst. Det är de som är kritiska som hörs mest.

En stor del av kritiken handlar om oro för landskapet och närmiljön.
– Många känner att man förstör landsbygden eller närmiljön, och den oron måste man ta på allvar, säger hon.

Kommunen har därför arbetat aktivt med dialog.
– Vi har haft många samtal med föreningslivet och näringslivet och försökt möta de närboende och prata med dem. Man får inte vara rädd för dialogen. Samtidigt måste man också prata om vad alternativet är.

Förslaget om vindkraft i Herljunga kommun väntas vinna laga kraft efter 1 juli i år med planerad byggstart till hösten.

För kommunen kan mer elproduktion bli en viktig konkurrensfördel, tror Emma Blomdahl Wahlberg.
– Det här handlar om utveckling. När regionens energibehov kan tillgodoses blir det lättare för företag att etablera sig och för kommunen att växa.

Hon hoppas att fler kommuner på sikt ska våga fatta liknande beslut.
– Om Sverige ska elektrifiera industri och transporter behöver vi mer elproduktion. Vi tror att detta kommer att gynna oss här i Herrljunga och hela regionen.