Hovrättsbeslut banar väg för mer co-living

Svea Hovrätt har gjort en annan bedömning än hyresnämnden och fastslagit att hela boendeupplevelsen – både privata och gemensamma ytor samt inkluderade tjänster – ska vägas in i hyressättningen.

Beslutet grundar sig på ett fall som drivits av bolaget Orimlig Hyra. Bakgrunden till hovrättens beslut är ett fall där en ung man hyrde ett sju kvadratmeter stort rum i en delningslägenhet i Haninge för 7 000 kronor i månaden, inklusive vissa tjänster och nyttigheter. Hyresnämnden ansåg att denna hyra var för hög och beslutade att han skulle få tillbaka 43 000 kronor i överhyra.

Hyresnämndens beräkning byggde på att fastställa skälig hyra för hela den 123 kvadratmeter stora delningslägenheten och sedan fördela denna kostnad på hyresgästerna. Hovrätten har dock kommit fram till att man i stället bör utgå från skälig hyra för den privata ytan samt de gemensamma utrymmena. Eftersom små lägenheter generellt har en högre kvadratmeterhyra än stora, kan denna modell leda till högre hyressättningar i delningsboenden.

Domen innebär att hyresnämndens tidigare bedömning upphävs och att målet ska prövas på nytt. Hovrätten gör bedömningen att delningsboende är en unik boendeform som inte kan bedömas på samma sätt som traditionella hyresrätter. I stället måste både den privata ytan och de gemensamma utrymmena tas med i beräkningen, liksom de tjänster och den service som ingår i boendet.

Alban Dautaj, VD på Orimlig Hyra som drivit ärendet, uttrycker sin besvikelse i en intervju med Dagens Nyheter:

”Hovrätten har kommit fram till att reglerna om återbetalning gäller även i delningsboenden, och det är bra. Men hyran ska beräknas på ett annat sätt än vi hade trott och överhyran är nog inte så stor som vi har gjort gällande. Det är en besvikelse och jättetråkigt för hyresgästen som nu måste börja om processen i hyresnämnden”, säger han till DN.

För aktörer inom delningsboenden innebär hovrättens beslut en möjlighet att fortsätta växa. Niklas Andersson, vd på Colive, ser ljust på framtiden:

– Det här är ett stort genombrott för Colive och delningsboende som koncept, vi har länge kämpat för att moderna och sociala boendeformer ska bedömas utifrån sin helhet och utifrån en begränsad mall. Hovrättens beslut visar att vi är på rätt väg och att framtidens boende måste bedömas med framtidens måttstockar. Det här var efterlängtat!

Hur ser det då ut med intresset för denna delade boendeform i Sverige? Flera nya co-livingkoncept har vuxit fram den senaste tiden. 

I oktober 2024 invigde Colive Altum i Lund 81 bostäder för unga vuxna, ett samarbete mellan Colive och Lunds Kommuns Fastighets AB.

Bostads AB Mimer i Västerås hade i helgen öppen visning av co-livingkonceptet ”Livet” där hyresgäster delar en stor lägenhet men har egna rum och badrum.

Även i Huddinge planeras ett nytt co-living-projekt med 150 bostäder.

Ett av de mest nischade co-living-projekten i Sverige är Spelkollektivet i Tingsryd, Småland som grundades 2017. Det har vuxit till världens största co-living och co-working space för indieutvecklare av spel.

Hit kommer spelutvecklare från hela världen för att bo och arbeta tillsammans. Boendet inkluderar inte bara arbetsplats och sovrum, utan även tre mål mat om dagen samt el, internet och andra förbrukningsvaror. Under perioder med höga energikostnader har det varit tufft för bolaget att klara de höga kostnaderna.

Ett annat exempel på co-living i Sverige är Udda Co-living, som erbjuder designfokuserade boenden i Stockholm och Lund. Varje boende är utformat med utvalda designmöbler och hyresavtal med en minsta vistelse på 1–3 månader.

I boendet ingår fullt utrustade hem, Wi-Fi, vatten, el, uppvärmning, service, en community-app och andra tjänster som förbättrar livsstilen. Dessutom erbjuds veckovis städservice för att underhålla de gemensamma utrymmena.

I Helsingborg har det kommunala bostadsbolaget Helsingborgshem skapat SällBo, ett innovativt co-living-projekt där unga mellan 18 och 25 år, inklusive flyktingar, bor tillsammans med personer över 70 år. Syftet är att motverka ensamhet genom intergenerationellt och interkulturellt boende. De boende delar gemensamma ytor och deltar i aktiviteter tillsammans, vilket har visat sig vara en framgångsrik modell för social integration.

I Göteborg finns det co-living-alternativ för internationella studenter och forskare  – Språkskrapan – med fokus på språk och gemenskap.

Språkskrapan erbjuder olika typer av lägenheter, från små studiolägenheter till större lägenheter för flera personer med delade kök och badrum. Gemensamma utrymmen finns tillgängliga för socialisering och studier, inklusive ett gemensamt vardagsrum på första våningen och en lounge på översta våningen.

Internationellt har liknande initiativ vuxit fram i Amsterdam, London och New York, där skyhöga bostadspriser gjort co-living till ett alternativ för unga.

Läs i morgon: Forskaren: ”Hur hållbart är delat boende på lång sikt?