
Vart tog byggjournalistiken vägen? Om du samlar alla dina kanaler där du får information om det senaste inom samhällsbyggnad kan jag garantera att nästan inget är kurerat av en journalist. Det är pressmeddelanden, publiceringar från olika företag på LinkedIn och nyhetsbrev som samlar upp dessa publiceringar och pressmeddelanden och skickar ut dem som nyheter.
Nästan allt är affärsdrivet, och väldigt lite har genomgått någon som helst journalistisk granskning. Bakom dessa står en branschorganisation, en gammal säljare med en affärsidé eller en intresseförening.
ByggFramtid är något annat. Vi ska berätta hur det egentligen är. Vi är inte ännu en sajt som säljer bannerplatser för hopsamlade nyheter från kors och tvärs.
Vi kommer att bevaka tre ämnen: kostnadseffektivitet, innovationer och hållbarhet. Vi kommer inte nödvändigtvis att skriva om nyheter. Vi kommer att göra fördjupningar, prata med flera aktörer och överraska. Med vår journalistik vill vi driva samhällsbyggnadsbranschen framåt – genom inspiration, kunskap och debatt.
Våra läsare är personer inom samhällsbyggnadsbranschen som vill något mer än bara bygga, rita och förvalta byggnader. Vi vänder oss till dem som inte nöjer sig med att sälja sina produkter och vänta på pensionen.
Våra läsare vill förändra, är nyfikna och vill vara med i ett sammanhang där framtidens byggnader och infrastruktur skissas. Där nätverk skapas som leder till innovationer och där hållbarhet inte bara är ett ord.
Vår journalistik är kostnadsfri. Vi finansieras genom tio partners som vill samma sak: driva branschen framåt och förändra. Alla partners är inte på plats än, men de kommer. Tillsammans blir vi ännu vassare. Nu är bara början.
Trevlig läsning!

När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.

Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?

Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.