Invigningen av RISE nya demonstrationsanläggning för luktfritt lignin vid LignoCity i Bäckhammar. Foto: RISE
-Det här är en game changer för utvecklingen av framtidens ligninbaserade material, säger Johanna Mossberg, Head of Bioeconomy Arena på RISE i ett pressmeddelande.
Den luktfria ligninprocessen har utvecklats tillsammans med Valmet, som innehar patentet på tekniken. Bolaget har tagit fram den kommersiella varianten LignoBoost OdorFree™, som nu kan tillverkas i industriell skala.
-Lukt har länge ansetts vara ett hinder, och vi hoppas att den här demonstrationsanläggningen kan öppna upp för ligninanvändning inom flera olika applikationer, säger Hanna Karlsson, affärsutvecklingschef för ligninteknologi på Valmet.
Testbädden har en kapacitet på 6–8 kiloton per år och är öppen för företag som vill utveckla, testa och skala upp biobaserade produkter inom bland annat lim, färg, plast och byggmaterial.
Lignin är en aromatisk biopolymer som utgör en betydande andel av träråvarans cellväggar. Vid framställning av pappersmassa separeras ligninet från cellulosafibrerna – vilket gör det till en tillgänglig sidoström i skogsindustrin.
Tidigare har det mesta ligninet bränts som energi, men det pågår ett växande arbete för att höja värdet på lignin genom materialanvändning. Exempelvis som råvara i lim, plaster, färg, asfalt och kompositer.
Trots sina tekniska möjligheter har lignin länge dragits med ett tydligt problem: lukt.
Inom byggbranschen finns flera tillämpningar där lignin har testats eller börjat användas:
Bindemedel i träskivor: Lignin kan ersätta fossila komponenter i lim för plywood, OSB och MDF. Det används exempelvis som delkomponent i fenolformaldehydsystem eller som polyol i polyuretanlim.
Tillsats i cement och betong: Lignosulfonater (vattenlösliga ligninderivat) är etablerade som plastiseringsmedel i betong, vilket förbättrar flytbarhet och minskar vattenbehovet.
Modifierare i asfalt: Lignin kan användas som emulgeringsmedel, antioxidant eller fiberkomponent i asfaltblandningar.
Kompositer och isolering: Lignin används som biofiller eller byggsten i olika polymerkompositer, inklusive skummade material för isolering.
Flera av dessa användningar har potential att minska klimatpåverkan genom att ersätta fossila råvaror med restprodukter från skogsindustrin.
Teknisk lignin från till exempel kraft- och sulfitprocesser kan avge svavelföreningar, fenoler och andra flyktiga ämnen med låg lukttröskel.
Trots sina tekniska möjligheter har lignin länge dragits med ett tydligt problem: lukt. Teknisk lignin från till exempel kraft- och sulfitprocesser kan avge svavelföreningar, fenoler och andra flyktiga ämnen med låg lukttröskel. Detta har begränsat användningen i bland annat interiörmaterial, där krav på luktfrihet är höga.
Studier visar att lukt kan återuppstå även efter initial behandling – särskilt vid fukt eller temperaturväxlingar. (Se t.ex. PMC8747089, MDPI 14(13):2660)
Med RISE och Valmets nya teknik öppnas nu möjligheter att producera luktfritt lignin i industriell skala – vilket sänker tröskeln för kommersiell användning.
Trots teknikgenombrottet kvarstår utmaningar. Det handlar bland annat om att säkra långsiktig luktstabilitet, anpassa material för byggnormer och industriella processer, samt skala upp till konkurrenskraftig volym och kostnad.
Johanna Mossberg på RISE framhåller att den nya testmiljön ger industrin verktyg att förverkliga nya cirkulära affärsmodeller baserade på skogsbaserade restströmmar.
Varbergs nya stationshus och Svenska Reseterminaler får pris på Railway Station Awards 2025. Fokus ligger på design, funktion och hållbarhet.
Det pratas ju om AI överallt just nu, så jag tänkte testa något: jag bad ChatGPT beskriva hur en dag i livet som betongbilschaufför ser ut. Resultatet? Förvånansvärt bra – nästan så jag blev imponerad. Den fick till både känslan, stressen och stoltheten i jobbet. Bara en liten detalj missade den (vi tvättar faktiskt inte trumman mellan varje lass). Resten? Spot on. Men lugn bara – Betongbruden skriver fortfarande själv.
Efter ett historiskt svagt 2024, med en nedgång på 14 procent i den svenska byggproduktionen, syns nu tydliga tecken på stabilisering. Det visar Veidekkes färska marknadsrapport för Skandinavien 2025–2027. Företaget spår att nedgången planar ut under 2025, då produktionen minskar med mer modesta 3 procent. Därefter väntas återhämtningen ta fart: tillväxten beräknas till 7 procent under 2026 och 4 procent 2027. Prognoserna är något lägre än de som presenterades i våras, men fortfarande tydligt positiva.