
Beställare är fastighetsbolaget Castellum som i detta projekt har inkluderat krav på klimatpåverkan på under 100 kg CO₂ ekvivalenter per kvadratmeter BTA enligt certifieringssystemet Miljöbyggnad Silver 4.0 ombyggnadsversion.
Projektet menar att nästan 90 procent av ventilationssystemet i den första färdiga delen kunnat återbrukas – inklusive kanaler (cirkulära och rektangulära), kylbafflar, spjäll och ljuddämpare. I kalkylskedet låg ursprunglig klimatkalkyl på ca 140 kg CO₂ ekvivalenter/m² innan återbruksåtgärder, vilket visar den marginal som återbruket potentiellt bidrar till att kapa.
I projektet har återbruket av ventilationssystemet genomförts genom en noggrann inventering och märkning av befintliga komponenter. Installatören Instair ansvarade för att demontera, dokumentera och märka upp delar som skulle återanvändas, vilket också inkluderade att säkerställa spårbarhet och teknisk funktion.
Projektet visar att återbruk av tekniska installationer är möjligt i större skala.
För att återbruket skulle kunna genomföras behövde varje komponent uppfylla krav på både prestanda och hygien. Bland de delar som kunde återanvändas fanns kylbafflar, cirka sex år gamla, samt olika typer av kanaler, luftdon och andra ventilationskomponenter.
Projektet visar att återbruk av tekniska installationer är möjligt i större skala, framför allt när det rör sig om byggnader med relativt nya och funktionsdugliga system – vilket var fallet i detta kontorshus från slutet av 1990 talet. Under dessa förutsättningar kan återbruk bli ett tekniskt genomförbart alternativ till nyinstallation.
Att återbruka tekniska installationer ställer höga krav på de komponenter som återanvänds. De måste uppfylla aktuella krav på driftssäkerhet, energieffektivitet, täthet och funktion – vilket ofta innebär att en grundlig teknisk bedömning behöver göras innan beslut fattas. Enligt en vägledning från branschorganisationen Svensk Ventilation bör återbruk jämföras med nyinstallation ur ett livscykel- och energiperspektiv, för att avgöra om det är ett hållbart alternativ över tid.
En studie från Lunds universitet pekar på flera utmaningar.
Trots ökad uppmärksamhet kring cirkulärt byggande är marknaden för återbrukade installationsprodukter fortfarande relativt omogen i Sverige, särskilt när det gäller mer avancerad teknisk utrustning. En studie från Lunds universitet (Utmaningar med återbruk av byggmaterial och adaptiv återanvändning av byggnader) pekar på flera utmaningar: förutom tekniska aspekter som komponenternas ålder, materialkvalitet och bristande dokumentation, finns även regulatoriska och logistiska hinder.
Dessutom har praktiska faktorer som mellanlagring, transport och urval av återbrukbara komponenter stor betydelse för både funktion och kostnadseffektivitet i projekten.
Det finns flera initiativ i Sverige som pekar mot ökat återbruk i bygg och installationsbranschen. Exempelvis lyfter IVL Svenska Miljöinstitutet fram 13 konkreta åtgärder som installerare och beställare kan vidta för att öka återbruket av installationer.
Samtidigt konstaterar Boverket att återbruk av sammansatta byggnadsdelar – särskilt tekniska installationer – fortfarande är ovanligt och att det saknas fullständig statistik för omfattningen.

Marknadsföring av och för en arkitektbyrå kan variera stort. Vi har pratat med ett antal aktörer om deras syn på marknadsföring – inklusive vart den är på väg med nya digitala kanaler. Vi började hos Tengbom.

Vad förknippas Trafikverket med? Kanske inte i första hand arkitektur. Men bakom miljarderna, politiken och ingenjörerna finns massor av arkitektur och en vilja att bygga bättre samhällen.

Medan byggbranschen pressas av kostnader, materialbrist och klimatkrav väljer Hanssons Hus AB en annan väg: att tänka nytt, bygga effektivt och förvalta långsiktigt. Vd Rikard Hansson ser framtiden i innovation, digitalisering och en affärsmodell som bygger på långsiktighet.