Porträttet: Ung & Tung-vinnaren gör planering till en superkraft

När Ida Söderholm växte upp i Österbotten, strax söder om Vasa, drömde hon om att bli arkitekt. Men när de långa studierna och inträdesproven inte lockade valde hon byggnadsingenjörsprogrammet – med siktet inställt på att rita och räkna som konstruktör. Men det var geologikurserna fångade hennes intresse, praktikperioden tog henne till Aitikgruvan och anläggningsvärlden med betong och armering fångade henne.

– Jag råkade hamna på ett projekt där man gjöt hela tiden. Det var fantastiskt roligt. Jag insåg hur belönande det är när allt förarbete mynnar ut i betongleveransen. Där växte mitt intresse för anläggning fram.

På YIT i Aitik – ett företag som inte längre finns kvar på orten – var stämningen både glad och stöttande. Ida fick tidigt ta ansvar, och framför allt fick hon lära sig att våga ta initiativ.

– Platschefen sa: ”Du kommer kosta oss jättemycket pengar i början, men det viktiga är att du lär dig fatta beslut. Hellre tio beslut där två blir fel, än att du bara vågar ta två.” Man ska ringa när man undrar något, inte fundera bort halva arbetsdagen. Jag ringde platschefen ofta, och det gjorde att jag lärde mig 20 nya saker varje dag.

Efter praktiken blev hon fastanställd och stannade i Aitik i ett helt år innan hon hamnade i Skellefteå på ett bygge av ett parkeringshus. Hon visste fortfarande inte exakt vad hon ville, men kastade sig in i projektet och fick stort ansvar och skötte allt från beställningar, ÄTA-hantering till byggmöten och ekonomi.

– Jag fattade att jag inte fick betalt för allt det där. Men jag tänkte att det gör inget – någon gång kommer jag ha exakt det här ansvaret. Och då kommer jag ha tränat. Många säger ”det där är inte mitt jobb”, men jag såg det som en chans att lära mig helheten.

I slutet av projektet hade hon vuxit in i rollen ordentligt, och när hon var arbetsledare för bygget av en servicehall i Luleå insåg hon vad hon ville göra annorlunda: skapa helhetsbild, ha helikoptersyn och tydliga planer där projektering, inköp, leveranser och produktion hänger ihop. Så småningom tog Ida klivet över till NCC där hon blev platschef för bygget av en avloppspumpstation.

– Jag vill vara en chef som har svar. Det blir tryggt för alla när man märker att någon har koll på helheten.

Hon förstår idag precis varför byggprojekt blir försenade eller dyrare än planerat.

– Man brister i att ha koll på helheten och samordningen från start till slut. Det är där problemen uppstår.

Här lyser Idas planeringsdriv igenom. Under alla projekt hon lett eller stöttat har hon satt ett personligt mål: ingen ska någonsin komma till jobbet utan att kunna göra det de tänkt den dagen.

För att klara det använder hon några konkreta arbetssätt:

1. Whiteboarden som hjärtat i produktionen
   – Jag älskar whiteboards. Alla på arbetsplatsen ska kunna se helheten: när vi gjuter, när ytor är spärrade, när rörmokaren måste vara klar för att elektrikern ska kunna komma in. När man ritar upp tre veckor framåt blir det tydligt för alla.
2. Undvik flera entreprenörer i samma utrymme
   – I arbetet med avloppspumpstationen hade vi en tidsram som tillät att olika leverantörer alltid jobbade i olika rum. Ingen behövde trängas eller vänta. Det gjorde allt extremt effektivt.
3. Jobba långt före verkligheten
   Ida vill alltid ligga tre–sex månader före i tänket.
   – Det är där tidsvinsterna finns. Ser du saker tidigt slipper du paniklösningar som kostar pengar.
4. Förklara helheten för yrkesarbetarna
   – När alla förstår varför saker görs i en viss ordning ökar engagemanget direkt. De känner sig inkluderade och vill bidra.

Resultatet blev påtagligt: i projektet med avloppspumpstationen för NCC hamnade de under budget tack vare tydliga planer, rätt sekvensering och minimerade stopp.

Under flera år såg Ida hur bristande planering skapar frustration.

– Jag ville egentligen vara arbetsledare. Till slut tänkte jag: hur svårt kan det vara? Jag vill att folk ska känna sig trygga. Jag vill ha en plan, och jag vill att alla ska förstå den.

Hon har också varit stenhård med en sak: jargongen.

– Det är så viktigt att ha en ärlig och trevlig stämning och alltid prata gott om att vara på jobbet. Det kan lätt bli en jargong att ”nu är jag i den här jävla byggbaracken igen” och att man längtar till fredag. Jag har varit stenhård med att man som chef eller ledare aldrig får gå med i det snacket. När någon suckar så säger vi istället ”äntligen måndag”, och till slut är det inte så många som vill fortsätta med negativt snack.

I dag jobbar hon som planeringsspecialist på NCC i Norrbotten, och klev bland annat in som planerare i miljardprojektet Fenix, Bolidens återuppbyggnad av det nedbrunna elektrolysverket i Skellefteå.

– Jag kan sakna dagarna ute, men det här… det är så kul. Som planerare hittar du hela tiden smartare sätt att jobba. Att gå hem och veta att vi sparat två veckors byggtid – den känslan är fantastisk.

Tidigare i år nominerades Ida Söderholm till Årets Byggkvinna. På Betonggalan utsågs hon till årets Ung & Tung.

– Det betyder jättemycket. Det är kul att få ett kvitto på att det jag gör märks. Jag hade gjort det här ändå – men nu får jag extra tryck i mina föreläsningar och i mitt engagemang för unga.

Hon föreläser bland annat på Luleå tekniska universitet, på kursen i bygg och logistik.

– Jag passar alltid på att gratta studenterna till vilken fantastisk bransch de har framför sig. Alla byggen de kommer se, alla människor de kommer att träffa, allt de kommer lära sig. Arbetsdagar är glädjedagar.

Och framtiden?

– Just nu trivs jag otroligt bra. Jag vill fortsätta med planering – och gärna föreläsa mer.

Fakta – Ung & Tung

• Pris för en person under 30 år som på ett tydligt och tungt sätt bidragit till utvecklingen inom bygg-/betongbranschen.
• Priset sponsras av Byggelement.
• Nominerade i år:
  Ludvig Jansson (Veidekke) – visade innovationsförmåga i tunnelprojekt via glidform för betongränna.
  Oliver Ericson (Sweco) – ung byggnadskonstruktör med ansvar för återuppbyggnad av elektrolysverk.
  Ida Söderholm (NCC) – planeringsspecialist. Vinnare.