Stadsbyggande utan kaos kräver gemensam karta

Att bygga i städer är nödvändigt – men det ställer ofta till med problem. Trafikomläggningar, avstängda trottoarer, buller och osäker framkomlighet blir en del av vardagen för både invånare och näringsidkare. Men nu finns konkreta förslag på åtgärder som underlättar.

I en ny antologi sammanfattar forskare från Linköpings universitet hur bygglogistik kan samordnas bättre – till nytta för såväl invånare som bygg- och fastighetsbolag.

– Du kommer aldrig ifrån störningar helt när det gäller byggprojekt i städer. Men vi vill gärna minimera dess påverkan, säger Anna Fredriksson, professor i bygglogistik vid Linköpings universitet, LiU, och en av redaktörerna till boken Den störningsfria staden.

Antologin bygger på erfarenheter från två stora forskningsprojekt – Störningsfri stad och Störningsfri stad 2.0 – som genomförts i samverkan med bland annat Norrköpings och Linköpings kommuner. Slutsatsen är tydlig: bristande helhetsperspektiv är den största orsaken till att byggkaos uppstår.

– Ingen har en överblick över alla samtidiga projekt i en stad. Utan varje projekt är en liten ö och då gör byggbolagen så gott de kan utifrån den lilla ön. Problemet uppstår när du har väldigt många öar jämte varandra med många olika byggbolag, säger Anna Fredriksson.

Ökningen i störningar beror i huvudsak på en ökande urbanisering i såväl Sverige som andra delar av världen som kräver nybyggnationer av hus och större investeringar i infrastruktur som vägar, vatten och avlopp i städerna. Men enligt forskarna finns ofta stora brister i koordineringen av byggprojekten.

– Ingen har en överblick över alla samtidiga projekt i en stad. Utan varje projekt är en liten ö och då gör byggbolagen så gott de kan utifrån den lilla ön. Problemet uppstår när du har väldigt många öar jämte varandra med många olika byggbolag, säger Anna Fredriksson.

Ett tydligt exempel är järnvägsbygget Västlänken i Göteborg, där flera parallella byggprojekt resulterat i stora tillgänglighetsproblem. Forskarna kallar detta för “planeringsgapet” – där brist på tydlig ansvarsfördelning och optimistiska tidplaner leder till ineffektiva ad hoc-lösningar.

Samma utmaning väntar i det kommande megaprojektet Ostlänken, där nya stationsområden i Linköping, Norrköping och Nyköping planeras. Här krävs samspel mellan Trafikverket, kommuner och byggbolag.

– Alla aktörer vill ha en fungerande stad, samtidigt som de kan ha en effektiv framdrift i sitt projekt. Där kommer det att bli ett antal avvägningar mellan hur mycket avstängningar projektet kan göra och tillgängligheten, säger Anna Fredriksson.

– Kommunen behöver förstå Trafikverkets planer och Trafikverket måste förstå kommunens planer. Men det svåra är att man från kommunens sida vill passa på att bygga ut områdena runtomkring järnvägsstationen samtidigt då man gärna vill ha bostäder i anslutning till nya järnvägen, säger Fredriksson.

För att skapa bättre överblick har forskarna utvecklat simulerings- och visualiseringsverktyg för att identifiera så kallade “hot spots” – områden där bygglogistiken riskerar att skapa särskilt stora störningar. Nästa steg är Störningsfri stad 3.0, där en digital tvilling av Norrköping används för att i 3D visa hur trafikflöden påverkas under byggtid.

Verktyget kan vara användbart för både medborgare som vill veta hur de ska ta sig fram i vardagen och för kommunens professionella planerare som ansvarar för överblicken.

– Kommunikation är en supercentral del för att kunna förmedla till exempel trafikomledningar på ett bra sätt. Men har du inget vettigt att förmedla så spelar det ingen roll hur bra du säger det, säger Anna Fredriksson.