
Lumi i Uppsala tog hem totalsegern i Årets Bygge 2026. Bakom står Vasakronan och en återanvänd betongstomme, samma koncept som gav titeln Årets Miljöpris på Betonggalan 2020.

Air Liquide och Holcim har tecknat avtal om att utveckla koldioxidinfångning vid Holcims cementanläggning i Obourg i Belgien. Projektet ingår i GO4ZERO och är dimensionerat för att fånga cirka 1,1 miljoner ton koldioxid per år. Den infångade koldioxiden ska transporteras vidare via infrastruktur i Antwerpen och därefter lagras under Nordsjön. Holcim anger att anläggningen ska vara i drift 2029.

En SBUF-rapport visar hur krossad betong kan binda 10–30 kg CO₂ per ton. Bakom rapporten står Nils Rydén, Peab och nu har den nominerats till SBUF:s utmärkelse Årets innovation.

Heidelberg Materials Cement Sverige lanserar under våren 2026 produkten VPI, Vulcanic Pozzolan Iceland, en naturlig puzzolan från Island som nu kan säljas som fristående tillsatsmaterial för betong. Produkten, som framställs vid Degerhamnsanläggningen på Öland, lanseras i en tid då betongbranschen fått ett nytt regelverk som ger större flexibilitet i valet av bindemedel.

Vid Brobyggardagen i Göteborg den 22 januari 2026 presenterade professor Steffen Marx från Tekniska universitetet i Dresden, TU Dresden, de tekniska slutsatserna efter raset av Carolabrücke i Dresden. Den förspända betongbron, som förband två delar av staden över floden Elbe, kollapsade på natten den 11 september 2024, bara minuter efter att den sista spårvagnen för kvällen passerat. Ingen människa skadades.

Skador orsakade av rost kostar miljarder varje år att reparera. Det finns enkla saker att göra som kostar en bråkdel mer initialt – men i ett livslängdsperspektiv måste vi bli bättre på att förvalta vår infrastruktur.

Doka har introducerat Xlife top, företagets första formskiva med en kärna helt tillverkad av återvunnen plast. Produkten är en vidareutveckling av Dokas Xlife-serier med plastkompositmaterial där uttjänta skivor återförs till ny kärnproduktion.

Stålfiber har använts ända sedan 1980-talet i Sverige. Tekniken är känd och mycket forskning har gjorts. Men nu dyker andra fibrer upp på marknaden, till exempel syntetfibrer. Kan det kopplas till de problem som rapporteras i flera betongkonstruktioner? Vad säger forskning och standarder om det? Betongvärlden har frågat några experter.

Ett Vinnova-finansierat projekt har demonstrerat hur betong- och glasavfall kan återföras till byggsektorn som fullvärdiga insatsvaror. I projektet, som letts av Högskolan i Borås tillsammans med nio samarbetspartner från akademi, industri och kommun, har två betongrecept tagits fram med upp till 91 procent återvunnet innehåll och en verifierad klimatpåverkan långt under branschens referensvärden.

Trots goda resultat i labb och pilotprojekt är återvunnet byggavfall fortfarande marginellt i svensk betongproduktion. En internationell studie pekar på tekniska möjligheter – och praktiska hinder.